Snittpriset på elbörsen Nord Pool ligger hittills i oktober på 80 öre/kWh i elområde 4 (södra Götaland), enligt TT:s beräkningar. I oktober i fjol var oktoberpriset 87 öre/kWh.
Lägre gaspriser i Europa, förmånligt väder för vind- och vattenkraft, betydligt lägre elförbrukning och i viss mån begränsad trafik i exportkablarna, förklarar nedgången. Speciellt blåsvädret pressade priset en vecka tidigare i oktober ner mot omkring tio öre ett antal dagar.
Förutom att det är en välkommen el-nyhet för hushåll och företag i största allmänhet, så pressar det den allmänna prisökningstakten, det vill säga inflationen, ordentligt.
– Det är stora effekter det rör sig om, säger Torbjörn Isaksson.
Detta förutsatt att det inte blir en förnyad elprischock sista veckan av månaden, men fortsatt fallande gaspris och hyfsade vindprognoser pekar inte i den riktningen.
Väger tungt
Elpriset väger tungt i hushållens varukorg, drygt tre procent, enligt Statistiska centralbyråns sätt att mäta inflation. Det finns också en indirekt effekt, som dock är svårare att exakt veta storleken på, men uppskattningsvis lika mycket till, enligt Torbjörn Isaksson. När exempelvis bageriet ska baka bröd är elkostnaden en del i produktionskostnaden, vilket då även borde påverka brödpriset i viss mån.
Fullt genomslag på inflationen av det lägre börspriset på Nord Pool blir det dock inte. Knappt hälften av hushållen har bundna elprisavtal. Men en procentenhet kan det kanske handla om, förmodligen betydligt mer när de indirekta effekterna räknas in, vilket då kan jämföras med inflationstakten på strax under tio procent i september.
– Om elpriserna lyfte KPIF-inflationen i augusti och september, på årsbasis, med 1,6-1,7 procentenheter, så är det kanske en procentenhet mindre nu i oktober, säger Isaksson.
Liten ljusglimt
Förmodligen är det dock tillfälligt, i vinter väntas elpriserna lyfta igen när elförbrukningen går upp i Sverige och övriga Europa.
– Men en liten ljusglimt är det ju, säger Isaksson.
– Och de riktigt gigantiska pristopparna kanske kan undvikas, fortsätter han.
För Riksbanken betyder en sjunkande inflation att behovet av att trycka på räntehöjarknappen minskar.