Trycket på Riksbanken att strama åt penningpolitiken med räntehöjningar och minskade stödköp har ökat markant inför årets första räntebesked på torsdag.

Två höjningar av Riksbankens reporänta redan i år. Det är vad prissättningen på marknaden målar upp som det troligaste scenariot just nu. Efter det räknar marknaden med minst fyra höjningar till fram till slutet av 2024, enligt en rapport från storbanken SEB.

– Det är jättestora rörelser på marknaden de sista dagarna, bekräftar Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea.

Snabba höjningar av reporäntan skulle dra med sig boräntor uppåt. Högre räntor skapar även ett generellt tryck nedåt på priser på tillgångar som bostäder och aktier.

Högsta inflationen på 14 år

Det handlar än så länge mest om externa faktorer som skapar trycket på Riksbanken just nu, även om inflationsförväntningar och underliggande inflation i Sverige också har rört sig uppåt och SCB nyligen redovisat en KPIF-inflation på 4,1 procent för december – den högsta nivån på 14 år.

Norge och Storbritannien har redan rivstartat med räntehöjningar. Och det kommer tydliga signaler från USA:s centralbank om att räntan där kan höjas flera gånger i år. Trycket på Riksbanken ökade samtidigt markant i veckan som gick, då ECB-chefen Christine Lagarde pekade på uppåtrisker när det gäller inflationen och på en presskonferens inte ville säga att hon utesluter räntehöjningar i år.

SEB-ekonomen Olle Holmgren tonar ned risken för höjd svensk styrränta i närtid. Han tror inte heller att Riksbanken redan på torsdagens möte kommer att justera räntebanan – alltså tidigarelägga tidpunkten för när Riksbanken tror det är dags att höja räntan. Han räknar även med att Riksbanken avstår från att signalera en början på en avveckling redan i år av att den jättelika stödköpsportföljen som byggts upp i pandemin.

Tydliga uppåtrisker

Torbjörn Isaksson på Nordea gör en annan bedömning, om inte någon från ECB de närmaste dagarna tydligt går ut och förändrar bilden av att räntehöjningar är på gång redan i år.

– Det återstår att se om det verkligen händer. Men om ECB skulle höja räntan i år är det troligt att Riksbanken gör också, säger han.

– Det är nu det händer. Det är nu inflationsgrytan kokar, tillägger han.

Enligt Isaksson ligger tydliga uppåtrisker för inflationen bakom marknadens prissättning.

Samtidiga räntehöjningar från ledande centralbanker skulle få stor effekt på världsekonomin och därmed den exportberoende svenska ekonomin, enligt Isaksson.

– Det här är jätteviktigt för global tillväxt. Det finns en risk att tillväxten bromsar in mer än vad som ligger i prognoserna senare i år, säger han.

Svår balansakt

Olle Holmgren beskriver läget som en svår balansakt för Riksbanken, vars direktion efter torsdagens möte har fyra penningpolitiska möten till på sig under 2022 där de kan flagga för räntehöjningar och andra åtstramningar.

Om Riksbanken rör sig för mycket i marknadens riktning riskerar det att elda på inflationsoron, enligt Holmgren. Samtidigt ser han en risk för Riksbankens förtroende om man väntar för länge med att ge signaler om räntehöjningar inför det att de kommer.

TT: Är det svårt för Riksbanken att stå emot när marknaden trycker på?

– De följer naturligtvis detta noga, överväger vilken taktik de ska ha och funderar på vad det är marknaden ser, säger Holmgren.