ââMinst en procentenhet, förmodligen Ă€nnu mer.
Det sÀger Tor Borg, tidigare rÀnteanalytiker frÄn bankvÀrlden, i dag analyschef i byggbranschen, om hur mycket Riksbanken behöver höja styrrÀntan innan det generellt blir nÄgon rÀnta pÄ storbankernas enklare sparkonton med fria uttag. Vanliga lönekonton lÀr dröja Ànnu lÀngre.
Tor Borg gör jÀmförelsen med vad bankerna tjÀnar pÄ bolÄnen, med marginaler pÄ runt 1,5 procentenheter. SÄ om de vill tjÀna ungefÀr lika mycket pÄ inlÄningen mÄste Riksbankens styrrÀnta upp i de trakterna, 1,5 procent, det vill sÀga den rÀnta som sparbankerna kan fÄ i avkastning pÄ överblivet kapital.
Flera höjningar pÄ gÄng
Fler och fler bedömare, liksom Riksbanken sjÀlvt, sÀger nu att rÀntehöjningar Àr pÄ vÀg, kanske en första redan i april. I dag ligger styrrÀntan pÄ noll. Den skulle med andra ord behöva höjas ett flertal gÄnger i mindre steg innan storbankerna Àr beredda att överge sin mÄngÄriga nollrÀnta pÄ inlÄningen.
Svenskarna sitter med ungefÀr 2 100 miljarder kronor i kontanter pÄ olika typer av konton, varav 230 miljarder pÄ olika former av sparkonton dÀr pengarna Àr inlÄsta med nÄgon slags mindre rÀnta, och resten, alltsÄ cirka 1 870 miljarder kronor, pÄ lönekonton och sparkonton med fria uttag dÀr rÀntan oftast Àr noll, enligt Statistiska CentralbyrÄn. SnittrÀntan pÄ samtliga konton uppgÄr till knappa 0,1 procent, men den absoluta merparten sitter alltsÄ pÄ konton dÀr ingen rÀnta betalas alls. Med en inflation pÄ 4-5 procent i dagslÀget tappar pengarna snabbt i vÀrde.
Indikation pÄ vad som krÀvs
Man fÄr gÄ tillbaka till 2014 för att hitta sparrÀntor vÀrd namnet. DÄ lÄg snittrÀntan pÄ inlÄning pÄ vanliga sparkonton/lönekonton pÄ runt en halv procent, enligt SCB. Det var ocksÄ senast som Riksbankens styrrÀnta lÄg över noll. Första halvÄret 2014 var reporÀntan 0,75 procent, vilket dÀrmed skulle kunna vara en indikation om vad som krÀvs innan storbankerna Äterigen kan tÀnka sig att betala rÀnta pÄ sparpengarna.
Storbankerna sjÀlva Àr inte sÄ pigga pÄ att prata sparrÀntor eller nÀr det kommer att bli nÄgon. SEB:s privatekonom Américo Fernåndez Àr inte den som bestÀmmer över bankens rÀntesÀttning, men kan prata lite generellt om vad som gÀller. Han pekar bland annat pÄ att Riksbankens rÀntepolitik fortfarande innebÀr minusrÀnta för bankerna nÀr de sÀtter in överskottet hos centralbanken.
De rÀntor som stigit hittills Àr de lÀngre bundna rÀntorna, Àn sÄ lÀnge inte RiksbanksrÀntan som styr avkastningen pÄ vanliga sparkonton.
Ingen grund för höjning
Enligt honom behövs det nog att Riksbanken höjer styrrÀntan ett par, tre gÄnger med 0,25 procentenheter innan det blir aktuellt att eventuellt börja betala kunderna nÄgot för att fÄ ta hand om deras besparingar.
ââSka man rĂ€kna med nĂ„gon rĂ€nta framöver? Ja, det tror jag, men det kommer frĂ„n lĂ„ga nivĂ„er och i ganska lĂ„ngsamt tempo, sĂ€ger AmĂ©rico FernĂĄndez.
Banken erbjuder dock sparrĂ€nta om man Ă€r beredd att lĂ„sa in pengarna en period, kanske ett Ă„r eller tvĂ„. Ăven de andra storbankerna agerar pĂ„ liknande sĂ€tt.
SÄ hÀr sÀger Swedbank:
"RÀntehöjningarna pÄ bolÄn Àr nÀrmast uteslutande pÄ bindningstider över 3 mÄnader och Àr ett resultat av att lÄnga marknadsrÀntor har stigit kraftigt, drivet av marknadens förvÀntningar om framtida rÀntehöjningar. Korta rÀntor (Stibor), vilket Àr basen för merparten av inlÄningen, har inte stigit sÀrskilt mycket", skriver Mikael Björknert, chef för svensk bankverksamhet i Swedbank, i ett mejlsvar.
SmÄspelare betalar
MÄnga av de mindre spelarna betalar dÀremot sina sparare rÀnta Àven pÄ enkla sparkonton med fria uttag.
ââDet gör de för att locka kunder, men ocksĂ„ för att sparpengarna Ă€r en viktig finansieringskĂ€lla för sin utlĂ„ning, sĂ€ger Tor Borg.
Ytterligare ett skÀl Àr att nischbankerna har ett smalare erbjudande med lÀgre omkostnader Àn storbankerna.