Liten effekt av matjättarnas pr-kampanjer

Knappt mätbart. Så liten är effekten på matpriserna sedan finansministern för en månad sedan kallade till sig matjättarna, enligt nya siffror från den oberoende sajten Matpriskollen. –Det finns en risk att förväntansbilden hos konsumenten är större än de faktiska prissänkningarna, säger Ulf Mazur, vd för Matpriskollen.

Matpriserna sjunker på en rad produkter, men snittpriset minskade med försiktiga 0,1 procent. Arkivbild.

Matpriserna sjunker på en rad produkter, men snittpriset minskade med försiktiga 0,1 procent. Arkivbild.

Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT

Ekonomi2023-04-21 11:05

Totalt har snittpriserna sjunkit med 0,1 procent på över 40 000 produkter mellan 20 mars och 17 april, visar Matpriskollen senaste genomgång.

Nedgången kan till stor del förklaras av sjunkande priser på mejeri, ost, frukt och grönt.

Paprikan på väg ner

På frukt och grönt, som varierar med säsong, sjunker priserna på flera varor som är på väg in i skördesäsongen: alltifrån jordgubbar och paprika till gurka och zucchini.

Samtidigt har framför allt skafferivaror blivit dyrare de senaste fyra veckorna. Kategorierna grill och marinader har ökat med 2,5 procent och kryddor och smaksättare med 1,8 procent.

Att finansminister Elisabeth Svantesson (M) kallade till sig vd:arna för de tre stora aktörerna på livsmedelsmarknaden – Ica, Axfood och Coop – väckte uppmärksamhet. Hon ville att matjättarna skulle göra mer för att pressa priser och ta sitt ansvar för att bekämpa inflationen.

Ser bara en pr-vinst

Lidl, som inte var med på mötet, var först ut att annonsera prissänkningar på flera produkter. Därefter följde Coop och Ica efter.

– Jag har svårt att se någon effekt av mötet mer än Lidls pr-vinst. Det är marknadslogik – när en prissänker måste andra följa efter. Där har fokuset blivit vassare sedan ministermötet, säger Ulf Mazur, vd och grundare av Matpriskollen.

– När man kommunicerar mycket om prissänkningar finns en risk att förväntansbilden hos konsumenten är större än de faktiska prissänkningarna.

Han konstaterar att det finns en risk för att ett misstroende kan uppstå:

– Som när man ser att en vara sänkts med till exempel hela tre kronor, men den kostar ändå tolv kronor mer än i augusti 2022. Sådana exempel är väldigt många.

Fortsatt tryck från producenter

Ulf Mazur förklarar vidare att genomslaget totalt sett inte är särskilt stort.

– Det är fortsatt tryck från producenter att få igenom prishöjningar. Utvecklingen har inte stannat av bara för att man haft ett ministermöte och sänkt lite priser. Eftersläpningarna är stora och kostnadstrycket uppåt likaså.

Ulf Mazur pekar på att kommunikationen i matbutikerna stundtals kan vara svårbegriplig.

– Icahandlare agerar på väldigt många olika sätt. Därför är det så svårt att lova något centralt. Beroende på vilken butik jag går in på får jag olika budskap. En del är mer modesta och sätter upp en liten skylt där det står “Sänkt pris”.

– Andra är mer uttrycksfulla. Häromdagen såg jag en butik som hade 153 prissänkningsskyltar vid brödavdelningen. Det är klart man funderar över vad de vill säga med det. Jag undrar mest varför man inte sänkt tidigare.

Prisutveckling på ett urval av varor mellan den 20 mars och den 17 april.
Prisutveckling på ett urval av varor mellan den 20 mars och den 17 april.
Fakta: Mat som sjunkit i pris senaste månaden

Frukt och bär − 1,6 procent

Grönsaker − 1,5 procent

Ost − 0,8 procent

Mejeri – 0,7 procent

På mejeri är det framför allt följande varugrupper och Arlas produkter som sänkts mest:

Crème fraiche och gräddfil − 0,3 procent

Mjölk och grädde − 0,5%

Fil och yoghurt − 0,8%

Matfett − 2,2%

Kvarg och cottage cheese − 2,4%

Jordgubbar – 5,9 procent

Vindruvor − 5,6 procent

Apelsin − 3,9 procent

Rabarber − 3,2 procent

Avokado − 3,0 procent

Tomat − 5,3 procent

Blomkål och broccoli − 6,0 procent

Paprika −7,0 procent

Gurka – 14,6 procent

Aubergine och zucchini − 22,1 procent

Källa: Matpriskollen

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!