LO-basens krav: Övermätta chefer bör hålla igen

"Övermätta" chefer och kapitalägare måste hålla igen på excesserna. Annars blir det en besvärlig lönerörelse, enligt LO-basen Susanne Gideonsson. Om direktörerna inte lyssnar? –Företagare vill inte ha konflikt på arbetsmarknaden, säger hon i en TT-intervju.

LO:s ordförande Susanna Gideonsson laddar för lönerörelse.

LO:s ordförande Susanna Gideonsson laddar för lönerörelse.

Foto: Tim Aro/TT

Ekonomi2022-12-30 06:00

Inflationen ligger på över tio procent. Lönerna stiger för närvarande med strax under tre procent i snitt i samhället. Det ger i nuläget minskade reallöner (lön minus inflation enligt måttet KPI) på omkring åtta procent. Det ser nästan lika illa ut för nästa år, enligt bedömningarna.

Mitt i detta pågår förfäktningen inför vinterns stora lönerörelse där över två miljoner löntagare ska få nya avtal. 4,4 procent i lönepåslag är fackens mål, som alltså inte alls täcker de hål som inflationen skapar i lönekuvertet. Men det går inte att kräva full kompensation, det slår bara tillbaka i form av ännu högre inflation och stigande räntor, är facktopparnas analys.

Provat den vägen

– Får vi en lönedriven inflation, så är det de med de allra lägsta lönerna som förlorar på det, säger Susanna Gideonsson.

TT: Men varför ska löntagarna ta sitt ansvar. Alla höjer priserna, då kan väl jag också höja mitt pris (lönen), tror jag många tänker?

– Det är fullt naturligt att man tänker så. Men vi har provat att gå den vägen, och vi har förlorat på det. De som tjänar allra minst får ta den smällen. Det handlar om att långsiktigt få reallöneökningar.

Lönekravet är ändå högt, historiskt sett. Sen finns en låglönesatsning, som enligt Gideonsson är fullt rimlig för att lindra för dem som har det jobbigast med de höga prisökningarna.

– Får vi igenom det här och lyckas hejda inflationen så är det det bästa vi kan få. Men vi ensamma kan inte få till det. Det är därför det krävs ansvar även från näringslivet, att hålla tillbaka bonusar och arvoden, att de också håller sig till märket som de säger är så viktigt.

Tyst från regeringen

– Det krävs också ett ansvar från politiken, för sina bolag, sina myndigheter. Kräver vi av arbetarna att ta sitt ansvar, då ska vi också ta vårt ansvar, tycker hon att regeringen bör adressera till sina chefer i statliga bolag och myndigheter.

– Vi har sett signaler från delar av näringslivet som varit ute och sagt, ja nu gör vi det här tillsammans för att få ner inflationen. Tyvärr saknar jag den signalen från politiken så här långt. Jag väntar mig uttalanden från den svenska regeringen, att ja, nu tar vi ett gemensamt ansvar.

TT: Vad är det för signaler?

– Ja, att de direkt eller indirekt i styrningen av de statliga bolagen säger att det är viktigt att alla parter tar sitt ansvar.

I det ansvar LO-basen pekar på inryms måttfullhet i aktieutdelningar, prestationsbaserade löner/bonusar och styrelsearvoden. Hon tycker helt enkelt att kapitalägarna och personer i högre positioner bör hålla igen. Ökade aktieutdelningar är också inflationsdrivande.

– Om företaget gör stora vinster, investera det för framtiden i stället.

I månadsskiftet januari/februari kommer börsbolagen med sina förslag till aktieutdelningar, och strax därefter kommer årsredovisningarna som berättar om 2022 års direktörsbonusar.

Blir konsekvensen

Vad gör då LO om utdelningarna, eller bonusarna, "blir för höga", enligt fackets mått?

– Ja då får de räkna med att det blir en betydligt mer besvärlig avtalsrörelse. Det är det som blir konsekvensen, säger Gideonsson.

Aktieägarna brukar väl inte lyssna på era krav?

– Företagare vill inte ha konflikt på arbetsmarknaden, svarar Gideonsson.

Härom veckan klubbade Skistars årsstämma en höjning av styrelsearvodena, med förre S-ministern Anders Sundström som ordförande, med 17 procent.

– Osmakligt, det här handlar inte om människor som inte kan äta sig mätta, de är redan övermätta, säger LO:s ordförande.

TT intervjuar LO:s ordförande Susanna Gideonsson.
TT intervjuar LO:s ordförande Susanna Gideonsson.
Fakta: Rekordstort fall i reallön

I oktober låg löneökningstakten preliminärt på 2,9 procent, räknat på årsbasis. Inflationen, enligt måttet KPI, låg då på 10,9 procent.

Det ger en reallöneminskning (lön minus inflation) på åtta procent.

Så uselt har inte reallönerna utvecklats sedan åtminstone 1960 då Medlingsinstitutet började mäta. Sämsta perioden var under första halvan av 1980-talet med fem år i rad med fallande reallöner.

De senaste 30 åren (sedan 1992) har reallönerna ökat varje år, med undantag för 1993 och 2011. Det ger sammantaget reallöneökningar under perioden fram till i dag på nästan 60 procent, för att ha varit uppe och toppat på 70 procent innan vändningen för ungefär ett år sedan.

Källa: Medlingsinstitutet

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!