LO: "Den absoluta toppen tjänar allt mer"

Inkomstklyftan mellan de största makthavarna och vanliga industriarbetare växer, enligt en ny LO-granskning.
–Sverige slits isär allt mer, säger ordföranden Susanna Gideonsson.

"Det går år fel håll", konstaterar LO:s ordförande Susanna Gideonsson. Arkivbild.

"Det går år fel håll", konstaterar LO:s ordförande Susanna Gideonsson. Arkivbild.

Foto: Tim Aro/TT

Ekonomi2023-02-14 10:00

Skillnaden mellan "maktelitens" genomsnittliga inkomst och en vanlig industriarbetarlön är den största på över 70 år, konstaterar LO i en årlig rapport.

I LO:s definition av makteliten ingår runt 200 personer med höga befattningar inom ekonomi, politik, näringsliv och andra viktiga samhällsområden.

Rapporten, som bygger på siffror från 2021, visar de största inkomstskillnaderna sedan den första undersökningen från år 1950.

Makthavarnas genomsnittliga inkomst före skatt motsvarade 22,1 industriarbetarlöner, en ökning från 2020 då inkomsten motsvarade 21,1 industriarbetarlöner – vilket också var en rekordnivå.

"Det går åt fel håll", konstaterar LO-ordföranden Susanna Gideonsson, som delvis förvånas över resultatet.

– Tydligen så är det här den nya takten som inkomstökningarna ska ha för den absoluta eliten, säger hon.

Direktörerna drar ifrån

Inom makteliten finns, enligt LO:s rapport, tre undergrupper: den ekonomiska, demokratiska och byråkratiska eliten.

Inkomstutvecklingen för den ekonomiska eliten, där 50 av storbolagens verkställande direktörer ingår, har enligt rapporten varit "extrem" på senare år.

En genomsnittlig inkomst före skatt för den ekonomiska eliten motsvarar enligt LO 69,3 industriarbetarlöner.

Utvecklingen kan delvis bero på att de höga lönerna i storbolagens styrelser har normaliserats, enligt Gideonsson.

– Det finns också ett signalvärde. Lite grann att: “ja, nu har vi anställt en ny vd och då är det viktigt att den vd:n får den allra högsta lönen för att bevisa att vi har gjort en bra rekrytering”, säger hon.

"Sverige slits isär"

Att inkomstskillnaderna ökar kan medföra att de personer som fattar stora och viktiga beslut i samhället lever i en helt annan värld än resten av befolkningen, enligt Susanna Gideonsson.

– Allra helst nu har LO-förbundets medlemmar det oerhört kärvt. Det är många som inte har råd med de månatliga utgifterna, säger hon.

Sverige brukade vara ett av världens absolut jämlikaste länder, nu rasar vi snabbt på den listan, säger LO-ordföranden.

– Sverige slits isär allt mer. Vi ser hur den absoluta toppen tjänar allt mer, medan vanligt folk faktiskt inte får det bättre, säger hon.

TT: Vad vore en mer rimlig löneskillnad enligt dig?

– Det är svårt att säga. Vi vet att den absoluta toppen, när det var som jämnast, hade nio industriarbetarlöner.

Krävs systemförändring

För att jämna ut inkomstskillnaderna behövs större systemförändringar, enligt LO-ordföranden.

– Det vi ser är att vi måste göra något åt hela systemet i Sverige. Vi behöver ha skatt på de allra högsta arbetsinkomsterna och vi behöver ha en kapitalskatt också.

Inkomsterna behöver öka för "vanligt folk", enligt Gideonsson, även om fackförbunden i dagens läge inte kan ta i för hårt i lönerörelsen – detta för att inte spä på inflationen ytterligare och sätta i gång en pris- och lönespiral.

Förändringen framåt behöver handla om både politiska beslut och företagens agerande, säger Susanna Gideonsson.

– Politiska beslut, men också att företagen, när de gör stora vinster, ser till att det går tillbaka till de anställda. Men även att man investerar i Sverige, i forskning och utveckling i stället för bara utdelningar och arvoden och löner.

Fakta: Här är makteliten

I LO:s årliga rapport redovisas "maktelitens" inkomstutveckling under åren 1950 – 2021 i relation till den genomsnittliga lönen för en industriarbetare.

I granskningen ingår 197 positioner i näringslivet, politiken och samhället i övrigt – de positioner som LO anser har störst makt i det svenska samhället.

Näringslivets verkställande direktörer (50 positioner)
Politiker och höga tjänstemän i regering och riksdag (22 positioner)
Representanter för arbetsmarknadens parter (25 positioner)
Generaldirektörer och verkställande direktörer i statliga myndigheter och bolag (10 positioner)
Politiker och höga tjänstemän i de tio största kommunerna (20 positioner)
Chefer i kommunala eller landstingskommunala bolag och verksamheter i de tre storstadsområdena (12 positioner)
Representanter för hovet, domstolarna, kyrkan, militären och utrikesförvaltningen (11 positioner)
Mediechefer/redaktörer och inflytelserika journalister (16 positioner)
Representanter för universitets- och forskarvärlden (10 positioner)
Chefsekonomer inom näringslivet och hos arbetsmarknadens parter (10 positioner)
Representanter för folkrörelseorganisationerna (11 positioner)

Källa: LO:s rapport "Makteliten – skillnaderna eskalerar"

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!