LO-ekonomerna spår att den svenska ekonomin bromsar in ordentligt nästa år. BNP faller med 1,0 procent, framför allt som en följd av minskad privat konsumtion i spåren av den höga inflationen och stigande arbetslöshet.
Precis som många andra prognosmakare spår LO-ekonomerna att inflationen toppar tidigt kommande år, för att sedan falla brant till slutet av 2023 då prisökningstakten är tillbaka kring Riksbankens mål på två procent.
Räntestopp
LO har länge tyckt att Riksbankens räntepolitik varit för hård. Den kritiken kvarstår och fackets ekonomer efterfrågar nu ett räntestopp.
Att den svenska regeringen dessutom samtidigt håller för hårt i statsfinanserna riskerar ge onödigt hög arbetslöshet, enligt fackets ekonomer. Politikernas motiv till de strama finanserna är rädsla för att elda på ekonomin och därmed riskera att driva upp inflationen ytterligare.
Det köper inte LO-ekonomerna, utan "bedömer att högre offentliga utgifter hade kunnat lindra den kommande konjunkturnedgången utan att elda på inflationen. Tvärtom har finanspolitiken en möjlighet att vidta flera mer träffsäkra inflationsdämpande åtgärder, exempelvis genom investeringar i bättre elförsörjning eller utbildning av bristyrkesgrupper".
Anmärkningsvärt
Ur ett europeiskt perspektiv är svensk finanspolitik särskilt anmärkningsvärd, anser facket och pekar på jämförande siffror. Sverige är endast ett av tre EU-länder som väntas få en fallande BNP nästa år, enligt EU-kommissionen. Samtidigt kör regeringen Sveriges statsfinanser, som endast ett av fyra EU-länder, med överskott, det vill säga en åtstramande politik.