"Penningpolitiken har i många länder, inklusive Sverige, börjat röra sig i mer åtstramande riktning. Det finns tecken globalt på att finanspolitiken läggs om i samma riktning. Det vore helt fel väg att gå i det här läget. Om arbetslösheten ska brytas måste finanspolitiken tillåtas vara expansiv", skriver LO:s chefsekonom Laura Hartman i en kommentar.
Oroade för långtidsarbetslösheten
Särskilt oroade är LO-ekonomerna för den höga långtidsarbetslösheten, där bristande språkkunskaper och kort utbildning utgör problem.
"Men det finns också stora grupper bland de arbetslösa, med god utbildningsnivå och kortare arbetslöshetstid, som med rätt insatser borde ha stora möjligheter att snabbt komma i arbete", skriver de i ett pressmeddelande.
Arbetslösheten väntas enligt LO:s prognos sjunka till 7,8 procent i år och ligga kvar på denna nivå 2023.
Svensk BNP-tillväxt faller i år ned till 1,5 procent, enligt prognosen. Det kan jämföras med 4,8 procent i fjol. Nedgången antas fortsätta nästa år, ned till en tillväxtnivå på 1,1 procent.
Inflationen enligt måttet KPIF beräknas samtidigt lyfta till ett årsgenomsnitt på 6 procent i år för att backa till 3 procent 2023. Det kan jämföras med Riksbankens inflationsmål på 2 procent.
"Vi tror inte att inflationen biter sig fast på en för hög nivå, utan att prisökningarna kommer att avta när energipriserna spridits genom alla led. Men det tar tid och tolvmånaders jämförelserna blir inte markant lägre förrän minst ett år efter att de stora prisökningarna startade", skriver LO i sin prognos.
Största sänkningen på 30 år
Ett resultat av den höga inflationen är enligt LO-ekonomerna att reallönerna har sjunkit sedan i höstas och fortsatt ned med 2,6 procent under årets första kvartal.
"Det finns en överhängande risk att vi under 2022 får uppleva den största reallönesänkningen på över 30 år. Senast Sverige hade rejält negativ reallöneutveckling var under 1991 då reallönerna sjönk med 3,7 procent", skriver de i sin prognos.
Prognosen från LO kommer efter det att den svenska KPIF-inflationen lyft till 7,2 procent och inflationsförväntningarna lyft kraftigt, vilket pressar Riksbanken att gå ovanligt hårt fram med räntehöjningar för att bromsa utvecklingen.