Den fackliga organisationen har tidigare varnat för vad som kommer att ske om Riksbanken gör slag i saken och höjer styrräntan. Efter torsdagens höjning upprepar LO nu varningen och ser konsekvenser i anslutning till de pågående lönerevisionerna.
"Samtalen i avtalsrörelsen lär inte bli enklare då reallönerna urholkas ytterligare under året. Det finns ett tryck från många förbund att begära kompensation", skriver LO:s chefsekonom Laura Hartman i en kommentar.
Hartman säger att det inte finns någon omedelbar avsikt att från LO:s sida höja lönekraven men betonar att man från LO:s sida anser att Riksbanken hade behövt avvakta.
Höjda bostadskostnader
"Det kommer att höja bostadskostnaderna, minska köpkraften och därmed strama åt ekonomin. Den redan höga arbetslösheten blir än svårare att få ned. Däremot är räntevapnet poänglöst mot själva inflationen", skriver hon och syftar bland annat på att de stigande energipriserna är kopplade till omvärldssituationen med bland annat kriget i Ukraina.
"Att nu inleda en kedja av räntehöjningar riskerar att bli en dyrbar signalpolitik till ingen nytta", skriver hon.
Lars Calmfors, ekonomiprofessor vid Stockholms universitet, är av motsatt åsikt och har tidigare lyft behovet av att höja styrräntan:
— Man ska inte överdriva betydelsen av att man höjer med 0,25 procentenheter men det viktiga är att man slår in på en mera restriktiv bana. Det var bättre att signalera nu att man tar inflationsspöket på allvar så det är en bra markering.
— Riskerna är större med att inte ingripa ordentligt på ett tidigt stadium än med att göra det.
"Kan inte utesluta att det blir mer"
TT: De som inte ville se en räntehöjning menar att Riksbanken ändå inte kan styra över till exempel stigande energipriser?
— Det är ju riktigt. Det är en inflation som importeras utifrån men det gäller att förhindra att det sätter igång en intern inflationsprocess vilket var vad som hände under 1970-talet. Då var Riksbanken bunden av att man hade en fast växelkurs vilket förhindrade räntehöjningar. Mot den bakgrunden tycker jag det är klokt att stämma i bäcken, säger Lars Calmfors.
TT: Två-tre höjningar i år, hur väl stämmer det överens med din bild av vad som behöver göras?
— Jag skulle inte utesluta att det blir mer. Det hänger också på hur andra centralbanker agerar, till exempel när ECB börjar att höja och hur mycket man höjer i USA, eftersom det påverkar kronans växelkurs och därmed importpriserna.