Räntan på tioåriga svenska statsobligationer – ett riktmärke för ränteutvecklingen framåt – var i veckan uppe på 3,08 procent. För att hitta en högre svensk marknadsränta får man gå tillbaka till våren 2011.
Trycket uppåt på marknadsräntorna är ännu tydligare i Tyskland, där tioårsräntan under september månad lyfte från cirka 2,50 till omkring 3,00 procent.
I USA pekar det också brant uppåt på räntemarknaden. Där var tioårsräntan i torsdags uppe och nosade på 4,69 procent, för att inför helgen falla tillbaka till strax under 4,60 procent. Räntenivåerna är de högsta sedan bolånekrisen i USA tog fart 2007, vilket i sin tur kulminerade i Lehman Brothers-kraschen och den påföljande globala finanskrisen 2008-2009.
Beskt besked
En rad faktorer driver trycket uppåt på räntorna, som fungerar som en våt filt för riskaptiten på börser runt om i världen.
För en sparare innebär högre obligationsräntor att placeringar i mer riskfyllda tillgångar, som aktier, blir mindre attraktiva. För ett hushåll med bolån ger obligationsräntorna en bild av vart räntan på bolånet är på väg på sikt.
Bolån är nämligen också till stor del finansierade av obligationer, fast utgivna av banker i stället för stater.
Ränteutvecklingen styrs till stor del av vad marknaden räknar med för penningpolitik framöver. Och där är beskedet beskt från de flesta centralbanker just nu.
Toppen för centralbankernas styrräntor kan vara nära eller till och med redan uppnådd, enligt både beslutsfattare och bedömare. Men budskapet från USA:s centralbank Federal Reserve (Fed), Europeiska centralbanken (ECB) och Riksbanken är tydligt – räntorna kommer vara kvar på en hög nivå ett bra tag till för att få bukt med den oväntat höga och envisa inflationen.
Och allt fler på marknaden verkar nu övertygade om att de menar vad de säger.
– Min syn på saken är att vi kommer att ha tioårsräntor på minst 5 procent eller högre till följd av den här inbäddade inflationen. Vi underskattar att de geopolitiska förändringarna är så strukturellt inflationsdrivande, säger Larry Fink, chef för kapitalförvaltaren Black Rock, enligt nyhetsbyrån Bloomberg.
Upp till 7 procent i "värsta scenariot"
Uttalandet gjordes på en konferens i Berlin och kom sedan en annan Wall Street-höjdare – JP Morgan Chase & Co-chefen Jamie Dimon – tidigare i veckan enligt Bloomberg sagt att han såg det som ett möjligt värsta scenario att tioårsräntan skulle rusa iväg upp till 7 procent.
Förutom hökaktiga centralbanker finns andra faktorer som trycker upp ränteläget på marknaden. Högre oljepris – som ger inflationsimpulser – är en sådan faktor. En annan är USA:s växande budgetunderskott – på väg upp till 6,5 procent av BNP i år, mot 5,5 procent 2022.
Underskottet fick ratinginstitutet Fitch Ratings att så sent som i augusti sänka USA:s kreditbetyg.
I Sverige bidrar dessutom Riksbankens utförsäljning av obligationer för 5 miljarder per månad till att trycka upp ränteläget på stats- och bostadsobligationer.