Priserna på mat började skena i januari i år, berättar Ulf Mazur, grundare av sajten Matpriskollen, som jämför priser i landets största livsmedelskedjor.
Under september ökade priserna med 1 procent jämfört med månaden innan, det vill säga nästan lika mycket som prisökningen under hela 2021, som var 1,1 procent. Under de senaste 12 månaderna är uppgången 14,4 procent.
Han berättar att vi handlar livsmedel för ungefär 310 miljarder kronor per år. Varje procent som priserna stiger innebär runt 3 miljarder kronor mer i kostnad för hushållen.
– Prisstegringarna för tolv månader innebär 36 miljarder kronor mer för hushållen på ett år. Det gör att de får mindre att lägga på annan konsumtion.
Konsumtion av annat minskar
Till det ska också kostnaden för räntehöjningar, höjda drivmedelspriser och så småningom också höjda hyror läggas.
– Det är en rysare.
Vissa varor, som exempelvis en viss sorts smör, har höjts hela fyra gånger hittills i år, priset har ökat från drygt 40 kronor till över 54 kronor. Andra produkter, som kattmat av ett lågprismärke, har haft en prisökning på hela 90 procent.
– Vi har mött ilskna reaktioner, folk som ringer oss och säger att vi ljuger då vi säger att priserna har ökat med ungefär en procent på en månad. De tycker att priserna har ökat mycket mer. Och det har de ju, för enskilda produkter. Det vi visar är ett genomsnitt.
Många varugrupper, och även enskilda varumärken inom olika varugrupper, har ännu inte höjts alls, eller mycket lite. Men priserna för att producera varor i Sverige har ökat med 27 procent på tolv månader, enligt Statistiska centralbyråns beräkningar av producentpriserna. Det kan innebära att priserna kommer att stiga ännu mer.
– Det gör att det finns otroligt mycket luft kvar. Det är långa cykler för prisjusteringar inom dagligvaruhandeln, så det här kommer att fortsätta.
Prisrallyt fortsätter
– Vår prognos är att prishöjningarna kommer att fortsätta, det kan bli prisökningar på minst 15 procent för ett år, kanske upp mot 17 procent. Ännu har vi inte sett puckeln.
Nu märks att kunderna har blivit mer "otrogna" mot sina vanliga livsmedelsbutiker, konstaterar han. De går med mobiltelefonen i handen och kollar reklamerbjudandena, och drar sig inte längre för att byta butik om det finns billigare varor på extrapris.
– Konsumenterna är lättflyktiga nu. Lågprisbutikerna får många nya kunder, folk kommer till dem utan att de behöver göra något, säger Ulf Mazur.