Elpriserna föll kraftigt i oktober, vilket drog ned inflationen. Men prisläget generellt fortsätter oväntat starkt uppåt, på bred front.
– Det är en bred och stark prisuppgång. Det är livsmedel, varor och tjänster där priserna fortsätter öka snabbt från månad till månad, säger Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea.
Danske Banks chefsekonom Michael Grahn är särskilt överraskad över de fortsatta uppgångarna för livsmedelspriserna, som lyfter med 1,5 mot september och 17,2 procent mot oktober i fjol.
– Det är återigen mat som drar uppåt. Och jag tycker det är märkligt att vi verkar dra ifrån våra grannländer, om man tittar på Norge och Danmark. De har långsammare prisökningar, säger han.
I Norge steg livsmedelpriserna i årstakt med 13,1 procent i oktober, medan ökningen Danmark låg på 15,7 procent.
– Det skulle kunna vara kronan, men Norge har haft samma svaga valutautveckling. Jag vet inte om jag köper den förklaringen riktigt. Så det kanske helt enkelt är så att vi har lite taskig konkurrens på den svenska marknaden, säger Grahn.
Passar på att höja priserna
Han pekar också på hur Riksbanken redan har noterat att det verkar som att det finns en tendens att företag i Sverige passar på att höja priserna mer än deras kostnader faktiskt ökar.
– Jag vet inte om det är det man ser här, säger Grahn.
Generellt står matpriserna för omkring 15 procent av svenska hushållens budgetar. Men för hushåll med låga inkomster ligger andelen normalt betydligt högre.
– Det är en av de större posterna man har, säger Grahn.
Isaksson på Nordea är inte beredd att peka ut livsmedelssektorn som boven i dramat. Den dras nämligen med kraftiga kostnadsökningar för förpackningar, transporter och energi som kan förklara prisökningar i butik även om råvarupriserna globalt sjunker.
– Producentpriser och importpriser sammantaget – vad livsmedel kostar när de anlöper svenska hamnar eller utanför fabriksportarna – har snarare ökat snabbare än konsumentpriserna, säger han.
Men han delar bilden av att företag i Sverige i allmänhet har passat på att höja priserna på varor och tjänster och att deras lönsamhet har ökat då de har lyckats mer än väl att föra över sina kostnadsökningar på konsumenterna.
– De utnyttjar den väldigt starka efterfrågan vi har haft. Det är den känslan jag får när jag tittar på siffrorna. Men ifall det gäller just mat vill jag inte uttala mig om, säger Isaksson.
"Det här är en dålig nyhet"
Räntekostnaderna lyfter också i oktober och bidrar till 1,8 procentenheter av inflationstakten enligt KPI-måttet, som steg till 10,9 procent. Och på räntefronten ser det ut att bli ännu värre för svenska hushåll innan det vänder.
Riksbanken hade räknat med en KPIF-inflation rensat för energipriser på 7,4 procent, men den hamnade en halv procentenhet högre.
– Det här är en dålig nyhet, säger Grahn.
Han räknar med att Riksbanken höjer styrräntan med 75 punkter (0,75 procentenheter) redan nästa vecka och följer upp med en februarihöjning på 25 punkter.
– Det här blir extremt kännbart för hushållen och bolåneräntorna. Det kommer bli som värst i början av nästa år, när allt det här sitter i de rörliga räntorna, säger han.
Inflationens effekter på konsumtionen och räntelyftet väntas enligt Isaksson ge en tvärnit för svensk ekonomi, med stigande arbetslöshet och ett BNP-fall på 2 procent nästa år. Bostadspriserna antas hänga på nedåt och beräknas till våren 2023 ha rasat med omkring 20 procent på drygt ett år.
– Fallande bostadspriser för ofta med sig andra problem. Hushållen håller hårdare i plånboken samtidigt som bostadsbyggande och investeringar faller, säger Isaksson.