Miljarder mot penningtvätt ger liten nytta

Bankerna har tvingats lägga ner massvis av miljarder för att hitta penningtvättare i sina transaktionssystem. Hjälper det? Nja, det är en lång väg kvar, enligt antikorruptionsrevisor Louise Brown. I spåren av de ryska sanktionerna sätts bankerna på prov på allvar.

Hårdare regler mot penningtvätt ger dålig framgång, enligt expert. Arkivbild.

Hårdare regler mot penningtvätt ger dålig framgång, enligt expert. Arkivbild.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Ekonomi2022-03-26 09:14

Penningtvätt via flera svenska storbanker har varit hett nyhetsstoff de senaste åren – mer eller mindre svarta pengar har strömmat från Ryssland och tvättats vita via de baltiska staterna där bland andra Swedbank och SEB är stora och sedan slussats ut i väst, har mediegranskningar visat.

I Swedbanks fall är efterbörden långt ifrån utagerad. Härom dagen meddelade den estniska åklagarmyndigheten att man delgivit Swedbank i Estland misstanke om penningtvättbrott.

Lite upptäcks

Internationella bedömningar pekar på att endast en procent av all penningtvätt upptäcks.

FCG, som verkar som rådgivare inom förebyggande av finansiell brottslighet, har släppt en ny rapport, baserat på anonymiserade intervjuer med experter på bankerna. Den visar bland annat att bankerna fortfarande har dålig kännedom om hur många och vilka högriskkunderna är. Andra svar pekar på att de finns en syn på att kontrollarbetet inte har något affärsvärde.

– Samtidigt har bankerna investerat mycket pengar i IT-system. Men det betyder inte att systemen ger rättvisande indikationer på riskerna. Att känna till vilka högriskkunderna är, är fortfarande inte givet. Det pekar på utmaningar kvar att tackla, säger Louise Brown, verksam på FCG och antikorruptionsrevisor med bakgrund från bland annat Världsbanken.

Kompetens brister

Enligt experter som intervjuats i rapporten är bankvärldens hantering av brottspengar delvis kvar på 2015 års nivå, trots alla miljarder kronor som bankerna pumpat in i bättre regelefterlevnad i spåren av de penningtvättskandaler som nystats upp.

– Det finns en vilja, men man vet inte hur man ska göra, det behövs kompetens och att förstå hela syftet med vad som ska göras, säger hon.

Rapporten visar att det finns mycket som också blivit bättre, bland annat att styrelserna tar frågan på allvar, enligt Louise Brown.

– Välvilja? Yes. Kompetens och förmåga? Där säger respondenterna att det brister, säger hon.

Nu har frågan blivit kanske mer aktuell än någonsin. Med massiva finansiella sanktioner mot Ryssland sedan landet attackerat Ukraina, måste bankerna ha mycket god kontroll på att inte ryska pengar slinker igenom deras transaktionssystem.

– Rådande situation innebär att många blir prövade på allvar, alla funktioner sätts på prov, säger Louise Brown.

Louise Brown, svensk anti-korruptionsexpert, konstaterar att inte särskilt mycket hänt i bankernas hantering av penningtvätt. Arkivbild.
Louise Brown, svensk anti-korruptionsexpert, konstaterar att inte särskilt mycket hänt i bankernas hantering av penningtvätt. Arkivbild.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!