Inflationen och räntehöjningar gräver just nu stora hål i plånboken för de flesta svenskar. Både hushåll och företag står inför en vinter där skenande elpriser och recession hotar. Men för storbanken Handelsbanken ger utvecklingen ett rejält klirr i kassan enligt en rapport för tredje kvartalet – historiskt rekord faktiskt.
TT: Resultatet blir flera miljarder bättre än väntat. Kan det bli extrautdelning till våren?
– Det är något som vi återkommer till. Det är ett styrelsebeslut, säger Carina Åkerström, vd på Handelsbanken.
TT: Räntemarginalerna lyfter rejält. Är det insättnings- eller bolånemarginaler som drar upp räntenettot?
– Självklart är det så att när affärsvolymerna ökar så är det grunden för hur räntenettot rör sig upp eller ner, beroende på hur marknaden ser ut – med låga räntor eller höga räntor.
– Det är en kombination av hela de affärsvolymerna vi har, som gäller både på inlåningssidan och när vi lånar ut till bolån eller när vi lånar ut till företag. Det är en mix.
TT: Ni har det gångna året höjt bolåneräntorna, enligt listräntorna, mer än Riksbanken har höjt styrräntan. Varför gör ni det?
– Bolåneräntorna styrs ju av marknaden som sådan. Det beror också på hur vi kan hämta vår råvara ute i marknaderna på olika sätt. Det är det som avgör.
TT: Sparräntorna på insättningar har inte följt med upp lika mycket. Hur motiverar ni det?
– Det är likadant där. Det är marknadsräntor som styr, det vill säga hur vi kan justera det.
– Men det finns ingen omedelbar korrelation med vad centralbankerna gör. Det är marknadsräntorna som styr även där. Men vi ser över det löpande och kommer göra det även framgent.
TT: Är det här kraftiga lyftet för räntenettot en engångseffekt nu – när vi går från nollräntemiljön – eller är det en ny normal nivå ni hoppas kunna behålla?
– När man flyttar sig från en nollräntenivå, det är klart, då händer naturligtvis precis det som vi ser. Men i takt med att våra aktiviteter och affärsvolymer ökar bidrar det naturligtvis till att räntenettot ökar. Så det är inte bara drivet av att det sker något i räntemarknaden. Det är också affärsvolymer som ligger bakom räntenettoökningen.
TT: Om det blir djup recession, ser ni någon risk att ni kommer behöva hjälpa folk med betalningsproblem och pressa räntemarginalen då?
– Ingen vet ju riktigt vad vi möter, men det är klart att vi kommer att ställa upp och hjälpa våra kunder. Det där är också något som kontoren löpande sorterar ut och diskuterar – det känns självklart.
TT: Finns det någon moralisk gräns för hur mycket en bank kan tjäna samtidigt som folk och företag får det så mycket tuffare med hög inflation, högre elpriser och räntor som sticker iväg?
– Vi är ju en bank. Vi ska vara stabila. Vi ska vara en del av stabiliteten i samhället och ekonomin i stort. Det tycker jag att vi är.
– Sedan är det hela tiden en affärsfråga, naturligtvis – att det är så som vi ska driva bank framåt. Vi ska vara en stabil bank i en omvärld som faktiskt rör sig. Det tror jag vi kommer göra nytta med att vara framöver.