De ekonomiskt tuffare tiderna har inte fått fler att lämna Svenska kyrkan. Tvärtom har färre medlemmar lämnat än tidigare, och i lägre utsträckning än vad kyrkan själv räknat med i sina prognoser, visar årsredovisningen för 2022. Och det ser ut att hålla i sig.

– Det är förhållandevis låga utträdestal även i år, säger Jan Östlund, ekonom på Svenska kyrkan.

Pandemin påverkar

Han berättar att Svenska kyrkan varit lite orolig för att de sämre ekonomiska tiderna skulle få fler hushåll att leta besparingar, att lämna Svenska kyrkan helt enkelt och därmed slippa kyrkoavgiften på cirka en krona per intjänad hundring.

– Men det ser inte så ut, säger Jan Östlund baserat på de preliminära månadssiffrorna fram till och med juli, men han betonar samtidigt att året inte är slut ännu.

Allt färre medlemmar, en stadig utveckling sedan Svenska kyrkan och staten skiljdes vid millennieskiftet, pressar förstås ekonomin. Så när tappet bromsar in är det positiva nyheter. Det är en delförklaring till att den genomsnittliga kyrkoavgiften, eller kyrkoskatten som den ibland kallas, inte höjdes i fjol, vilket var första gången sedan skilsmässan.

En kanske viktigare förklaring är pandemin, som gjorde att kyrkans verksamhet begränsades. Därmed minskade kostnaderna och många församlingar fick överskott, enligt Jan Östlund.

Under 2023 blev det dock återigen en liten ökning, plus 0,2 öre till strax över 103 öre (1:03 kronor) per intjänad hundralapp. År 2000 låg kyrkoskatten på 0,95 procent (95 öre).

Börsen ett sänke

Men om medlemsutvecklingen överraskat positivt på intäkterna, så slog finansmarknaderna till med full kraft i stället. Kapitalförvaltningen med en stor aktieportfölj plus innehaven av räntepapper på sammanlagt över 10 miljarder kronor fick sig en rejäl smäll under det turbulenta börsåret 2022.

– Även ränteplaceringarna tappade mycket i värde, säger Svenska kyrkans finanschef Johan Barkfeldt.

Sammantaget blev det därmed en förlust för Svenska kyrkan på nationell nivå på 1,4 miljarder kronor, varav kapitalförvaltningen stod för 1,1 miljarder minus, jämfört med plus 2 miljarder kronor året före.

Hos de enskilda församlingarna finns ytterligare värdepapper till ett värde av närmare 13 miljarder kronor.

Men normalt sett har kyrkans värdepappersportfölj varit en betydelsefull intäktskälla. Kyrkoavgiften står för cirka 60 procent av Svenska kyrkans intäkter. Färre medlemmar tär långsamt på ekonomin. På kort sikt sätter ett dåligt börsår inga större avtryck i ekonomin, men fortsätter det blir det jobbigare.

– Kapitalförvaltningen och dess avkastning är viktig, då den möjliggör för effektiviseringar och ekonomisk omställning inom kyrkan, säger Johan Barkfeldt.