En läkare håller föreläsning om en viss diagnos eller sjukdom, inför allmänheten eller annan sjukvårdspersonal.
Vad publiken kanske inte vet är att doktorn är anlitad av, och får betalt av, ett bolag som tillverkar läkemedel mot diagnosen eller sjukdomen i fråga.
Varje år för läkemedelsindustrin i Sverige över drygt 100 miljoner kronor till så kallade konsultationer som kan ske på det sätt som beskrivs ovan. Företeelsen är inte ovanlig och omfattas av en europeisk uppförandekod. Men betalningarna har kritiserats och kan i vissa fall vara olagliga, enligt Patrik Bremdal, docent i konstitutionell rätt vid Uppsala universitet.
– Om en läkare tar emot pengar från ett visst läkemedelsbolag och man utifrån det kan misstänka att läkaren kommer att favorisera bolaget har läkaren brutit mot grundlagens regler om saklighet och opartiskhet, säger han till TT.
Påverkan eller utveckling?
Läkaren kan då JO-anmälas och åtalas för tjänstefel oavsett om han eller hon är öppen med sin koppling till företaget, enligt Bremdal.
– Anlitas en läkare av ett läkemedelsbolag för en enda föreläsning är det kanske inte skäl för anmälan. Men rör det sig om en gång per år för samma bolag, finns skäl att misstänka påverkan och en JO-anmälan kan bli aktuell.
Ändå är det ganska vanligt att läkemedelsbolag engagerar läkare för att hålla föreläsningar, bekräftar Olof Lindqvist, specialist i allmänmedicin vid Vårdcentralen Lindeborg i Malmö.
Skulle det upphöra helt vore det ett problem, anser han, då uppdragen är en möjlighet till vidareutveckling. Stat och regioner har förvisso uppmanat sjukvården att hålla egna fortbildningar för att stå oberoende gentemot läkemedelsjättarna, men det sker sällan.
— Då blir det betydligt mindre fortbildning för vårdpersonal, säger Lindqvist.
Resultat förtigs
Lejonparten av värdeöverföringarna från läkemedelsindustrin, drygt en halv miljard kronor, går dock till forskning i samarbete med universitet och lärosäten. Det är inte olagligt och Bengt Mattson, sakkunnig på De forskande läkemedelsföretagen, beskriver det som positivt.
– Industrin är viktig för utvecklingen av kunskap, säger han.
Riksrevisionen har dock konstaterat att läkemedelsbolag ibland förtiger forskningsresultat som inte gynnar deras produkter. Det har hänt att läkemedelsbolag finansierat forskning vars resultat läkare sedan inte får presentera, då det visat sig att en substans saknar positiv effekt, berättar en läkare TT talat med som vill vara anonym.
"Risk för överförskrivning"
Frågan är komplex, det finns läkare som inte ser symbiosen mellan forskning och läkemedelsindustri som utvecklande. De som utvärderar mediciner måste stå oberoende från privata intressen, anser Sven Román, specialist i barn- och ungdomspsykiatri.
– Läkemedelsbolagen bedriver inte välgörenhet, de vill tjäna pengar som andra företag. Inget är konstigt med det.
Men Román ser problem i den makt läkemedelsbolagen kan få över läkemedelsförskrivning, genom exempelvis värdeöverföringar.
– Forskning och fortbildning handlar om folkhälsa. Risken är nu att resultaten blir missvisande och att människor får läkemedel i onödan, med risk för biverkningar.
Han framhåller att adhd-medicin kan vara fantastisk för den som verkligen behöver preparatet.
– Samtidigt förskrivs det i vissa områden adhd-medicin till 10 procent av pojkar i en viss ålder, medan forskning visar att endast fem procent har diagnosen. Då har vi en överförskrivning.
