Uppgifterna om vad som odlas på svenska åkrar i år bygger på de uppgifter som bönderna har rapporterat in till Jordbruksverket i förväg. Det visar sig det att de grödor som nu håller på att sticka upp ur myllan är till mindre del spannmål än tidigare. I stället har rapsodlingen ökat. I år beräknas spannmål odlas på 960 500 hektar, mot 1 000 400 hektar i fjol. Det är rekordliten yta som går till spannmålsodling, 1860 användes mer mark för spannmål. Men på den tiden var skördarna mindre än nu.

Rapsen har utökats från 106 100 hektar i fjol till 135 100 hektar i år.

– Raps är en spännande gröda att odla, det har den varit i många år, men raps är riskfyllt, säger Lennart Nilsson, bonde i Harplinge i Halland och aktiv inom Lantbrukarnas riksförbund, LRF.

Vädret och skadeinsekter kan slå hårt, men sådant är livet för bonden, förklarar han. Det kan vara riktigt lönsamt att odla både raps och annat, men det kan också bli riktigt, riktigt uselt.

Att så många bönder i år har valt mer raps på vetets bekostnad beror på beslut som togs för ungefär ett år sedan, berättar han. Det var långt innan någon kunde föreställa sig ett krig i Ukraina, och stopp för en stor del av spannmålsexporten från Ryssland och Ukraina, förklarar Lennart Nilsson.

Nästa års grödor

– Det är så här års, som bönderna planerar vad som ska odlas nästa år. Höstgrödor som sås på hösten måste beställas nu.

Även konstgödsel måste säkras, men det är riktigt dyrt nu. Därför är många bönder mycket bekymrade inför nästa år.

Ändå tror inte Malin Hagbardsson, branschansvarig för växtodling på LRF, att minskningen av spannmålsodlingen i år kommer att få avgörande inverkan på mattillgången.

– Minskningen på 4 procent kan kompenseras av bra väder, säger hon.

Sverige har länge varit självförsörjande på spannmål, och exporterat till andra länder. Det kommer inte att bli så jättestor skillnad i år, tror hon, även om EU-kommissionen och regeringen nu vill att bönder ska odla mer, och har tillåtit att de odlar på åkrar som lagts i träda.

Självförsörjande

– Vi kommer att vara självförsörjande på spannmål även i år, säger Malin Hagbardsson.

Just nu får bönderna bra betalt både för vetet och för rapsen, konstaterar Lennart Nilsson. Rapsen har gått från omkring 4:50 kronor kilot för ett par år sedan till mellan 8:50 och 8:80, eller till och med mer än så nu i år. Vetet ger bonden mellan tre och fyra kronor kilot. Men veteskörden på en yta blir nästan dubbelt så stor som en skörd av raps. Ändå är det ofta mer lönsamt för bonden att odla raps, förklarar han.

– Det är bra för växtföljden. Man kan inte odla hur mycket vete som helst, och inte raps heller. Man måste växla gröda, säger Lennart Nilsson.