Utredaren Mats Svegfors presenterar nu sin utredning om mediestöd för kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S).

Svenska medier har gått igenom ett stålbad under det senaste decenniet, förklarar ministern.

– Vi vet vilka utmaningar mediebranschen står inför, säger hon och förklarar att det nya mediestödet ska göra branschen mer hållbar.

Mats Svegfors förslag innebär i huvudsak att mediestödet ska värna lokal journalistik.

Teknikneutralt

Det gamla systemet var utformat för papperstidningar, men det fungerar inte längre. Stödet framöver ska vara teknikneutralt, förklarar han.

– Uppdelningen att stödja andratidningen är inte längre aktuellt, säger han.

Driftsstödet avvecklas, i stället införs ett redaktionsstöd. Det innebär att stödet ges i förhållandet till hur stor redaktionen är.

Kopplingen till upplaga lämnas därmed.

Fokus kommer att vara på nyhetsförmedling, och tyngdpunkten är lokala och regionala medier.

– Det är en hel del medier som kommer att tappa stöd, säger Mats Svegfors.

"Gediget jobb"

Johan Taubert, vd för branschorganisationen Tidningsutgivarna, är på det hela taget positiv till Svegfors förslag. Det nuvarande systemet fungerar helt enkelt inte längre, och det nya som nu föreslås är bättre anpassat till hur medierna fungerar i dag.

– Vårt samlade intryck är att utifrån direktiven så har utredningen gjort ett gediget jobb, säger han.

Tyngdpunkten för stödet förflyttas nu från så kallade andratidningar, som ofta finns i städer, till lokala och regionala medier. Det innebär att tidningar som hittills fått mycket stöd kan förlora det. Under fem år kommer övergångsregler att gälla.

– Ett nytt system har alltid vinnare och förlorare, säger Tobias Lindberg, medieforskare på Nordicom vid Göteborgs universitet.

Men även med det nya mediestödet kommer mindre, lokala tidningar att få det tufft framöver, tror han. Så ser det inte bara ut i Sverige, utan även i andra länder. Små medier, som inte ingår i större koncerner, kan få svårt att klara omställningen till digitalt läsande. Som det ser ut i dag läser 68 procent av befolkningen en dagstidning, 56 procent gör det digitalt. Bara 28 procent läser tidningen på pappret, och då är läsarskaran oftast äldre, förklarar han.

– För vissa små kan omställningen göra att de försvinner, säger Lindberg, och förklarar att utveckling kostar mycket pengar som små tidningar kan få svårt att klara själva.

Nobbar nollmoms

Från branschens sida har moms på medier blivit en superhet fråga. Tidningar var momsfria tidigare, men så är det inte nu, och inte heller i framtiden, enligt förlaget som nu läggs fram.

– Det hade varit väldigt bra med noll-moms, säger Johan Taubert.

Nollmoms hade kunnat kombineras med det övriga stödet utan att kostnaderna hade ökat förklarar han.

Momsfrågan har dock inte utretts inom den aktuella utredningen, utan av Finansdepartementet, som säger nej till att slopa momsen.

– Finansdepartementets promemoria innebär att träffsäkerheten med nollmoms är mindre träffsäker, säger Mats Svegfors.

Dessutom är moms inte ett fördelningspolitiskt instrument, förklarar han.

Utredningspromemorian ska nu ut på remiss.