Exakt hur krisstödet ska fördelas ska regeringen återkomma till.

Utgångspunkten är att det ska gå till företag som har påverkats av torka och nederbörd och där stödet "bedöms nå bäst effekt för att begränsa långsiktiga konsekvenser för svensk livsmedelsproduktion".

Utbetalning ska ske senast i slutet av januari nästa år.

Kortsiktig åtgärd

Enligt landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) betyder stödet att regeringen maxar de pengar som kommer från EU:s jordbruksreserv. Hur lågt det kommer att räcka för att kompensera de drabbade är han dock osäker på.

– Det är svårt att säga eftersom jag inte har någon exakt siffra på skadorna som vädret har ställt till med. Men stödet är utformat så att vi får medfinansiera 200 procent av det vi får ur EU:s jordbruksreserv, och det gör vi. Så regeringen har gjort det vi kan ur krisstödshänseende.

Peter Kullgren är också tydlig med att krisstödet är en kortsiktig åtgärd.

– Robustheten i lantbruket i Sverige kommer genom lönsamhet. Mitt fokus är att se på långsiktiga lösningar, som bättre konkurrensvillkor och att vi har ett regelverk som inte skiljer sig alltför mycket mot konkurrenternas som primärt är europeiska bönder, säger han.

Mer extremt väder

Centerpartiets partiledare Muharrem Demirok välkomnar krisstödet men anser att regeringen måste göra mer på lång sikt.

– Det är uppenbart att klimatförändringarna påverkar lantbruket otroligt mycket nu. Extrema väderförhållanden kommer tätare och tätare. För att ställa om och klimatanpassa kommer den här typen av stöd inte räcka långa vägar, säger han.

Centerpartiet efterlyser därför fler långsiktiga lösningar för att hjälpa bönderna.

– Med den politik som förs läggs allt ansvar på lantbrukarna själva att klimatomställa och anpassa. Det är inte rimligt att en hel bransch ska bära det på sina axlar, säger han.

Utöver ett krisstöd föreslår regeringen också 200 miljoner kronor extra på anslaget till biogasstöd i budgeten för nästa år.