Den 1 maj sänktes drivmedelsskatten med 1:81 kronor per liter. Men en del av pengarna hamnade direkt i drivmedelsbolagens fickor, visar en analys av Konjunkturinstitutet (KI).

Karl-Petter Thorwaldsson ser allvarligt på vad rapporten visar.

– Stämmer det är det på ren svenska rent ut sagt för djävligt, att man utnyttjar en situation när svenska hushåll betalar mer för bränsle än någonsin tidigare, säger han.

– Om riksdagen fattat beslut om en rekordstor skattesänkning så tror man att det är en självklarhet att de pengarna kommer till hushållen och inte några oljebolag.

Uttänkt strategi

Rapporten visar att drivmedelsbolagen före sänkningen passade på att höja priserna mer än befogat. Enligt KI gjorde den omotiverade höjningen att bensinkunderna enbart fått ta del av 62 procent av skattesänkningen – för de som tankar diesel fördes tre fjärdedelar vidare till kunden.

– Det tyder på att man har varit ganska uttänkt i sin strategi att få större delen av skattesänkningen till sitt eget bolag. Det är väldigt anmärkningsvärt, säger Thorwaldsson.

På måndag kommer han därför att ta kontakt med branschorganisationen Drivkraft Sverige för ett möte tillsammans med energiminister Khashayar Farmanbar (S).

– Vi ska gå till botten med det som kommit fram, och fundera på hur vi kan gå vidare själva, säger Thorwaldsson.

Även Farmanbar är upprörd över det som framkommit i rapporten från KI.

"Att drivmedelsbolagen kan ha tillskansat sig en skattesänkning som skulle gå till hushåll och företag, och som gjordes som en extraordinär insats i ett allvarligt läge, är absolut inte acceptabelt", skriver Farmanbar i en kommentar till TT.

Circle K: Ologisk rapport

Men enligt branschorganisationen Drivkraft Sverige är KI:s slutsats felaktig. Till TT säger vd Jessica Alenius att flera viktiga mekanismer saknas i analysen, som bland annat valutakurser och inblandning av biodrivmedel i bensinen och dieseln.

Circle K kallar KI:s slutsats för ologisk. Bolaget menar att man inte gynnas av fluktuerande världsmarknadspriser eller skattenivåer, utan att det – tvärtom – leder till minskad efterfrågan.

– I så fall skulle det inte vara någon avvikelse mot Danmark utan följt samma prisutveckling som de hade. Det tyder ändå på att de har någonting att visa här, men det får en granskning utvisa vilket är konkurrensmyndighetens uppgift. Vi hoppas att de tackar ja till ett möte med oss, säger Thorwaldsson.