Efter drygt två timmars handel har Nordeas aktie gått upp med 1,4 procent, vilket innebär plus 5,9 procent sedan årsskiftet.
Vinsten över förväntan
Lyftet för räntenettot uppgick till 40 procent mot året före, vilket var oväntat mycket. Vinsten hamnade också över förväntningarna bland analytiker, visar Nordeas rapport för årets andra kvartal.
– När vi tittar på räntenettot som sådant har vi ökade volymer på företagssidan, stabila volymer på bolånemarknaden. Och så är det väsentligt lägre marginaler på bolån, men ökade marginaler på inlåningen, säger vd Frank Vang-Jensen till TT.
Han tillägger att resultatet även stärks av kostnadskontroll och låga kreditförluster och han tycker inte man kan säga att banken är för snål när det gäller att betala ränta på kundernas insättningar.
– Kunderna har alla möjligheter att få en bra ränta. Men man måste välja rätt produkt, säger han.
Låg ränta på lönekontot
Han pekar på hur man kan få 2 procent i ränta om man flyttar pengar från lönekontot till ett sparkonto och ännu högre – 3,9 procent i ränta – om man låser in pengarna på ett konto under ett års tid.
– Men om du bara låter pengarna stå på lönekontot får du en låg ränta. Det ska du också ha, för lönekonton och transaktionskonton har väldigt mycket kostnader, säger Vang-Jensen.
I rapporten lyfter Nordea samtidigt fram att man kan behöva att dela ut "överskottskapital" till ägarna med hjälp av återköp av aktier.
– Vi har en utdelningspolicy som säger att 60-70 procent av vår vinst ska gå till utdelning. Sedan har vi sagt att vår avsikt är att dela ut det kapital vi inte använder till tillväxt med återköp, säger Vang-Jensen.
Under andra kvartalet inleddes det fjärde återköpsprogrammet efter pandemiåren, som löper en bit in i 2024.
– Varje program är ett nytt beslut. Vi ser det som en integrerad del av vår verktygslåda, säger Vang-Jensen om utsikterna för ännu fler återköpsprogram.
Ingen oro för fastighetskris
Finansiella problem bland högt skuldsatta svenska fastighetsbolag har präglat det ekonomiska nyhetsflödet i Sverige en tid. Men Vang-Jensen ser ingen anledning till oro för att krisen för företag med skuldproblem ska utvecklas till något Nordea inte kan hantera.
– I Sverige utgör utlåningen till kommersiella fastigheter bara 2 procent av Nordeas totala utlåning. Och när jag tittar på den portföljen ser det ganska starkt ut. Vi ser ingen stress och jag kan inte se några stora problem där, säger han.
Han noterar samtidigt mycket "buzz" i utländsk media och på marknaden om svenska fastighetsbolag med finansiella problem.
– Jag tror att marknaden generellt inte riktigt förstår hur stark den underliggande marknaden egentligen är, säger han.
Han ser ett begränsat antal stora spelare med skuldproblem i räntechockens spår, men inget utbrett problem.
– Ser du på hela sektorn och tar bort de med största utmaningar tycker jag faktiskt att svenska kommersiella fastighetsbolag är ganska välskötta. Jag kan inte se att de är i något sämre skick än vad samma typ av bolag är i resten Västeuropa, säger Vang-Jensen.