– Jag tror vi måste, i det nordiska samhället, förbereda oss på högre räntor de kommande åren, säger Frank Vang-Jensen till TT.

– Som utgångspunkt är ett högre ränteläge bra för oss som bank. Sedan är det väldigt, väldigt svårt att bedöma hur fort det kommer. Det är också svårt att bedöma hur lång tid vi kommer att ha så hög inflation som vi ser just nu, tillägger han.

Ränta på insättningar

Förutom högre kostnader för bolån och andra krediter innebär det väntade räntelyftet på sikt att det även kan bli aktuellt att börja betala ut ränta för insättningar i banken igen, enligt Vang-Jensen.

Men då måste minusräntan på 0,6 procent på bankens egna insättningar på centralbankskonton i eurozonen och Danmark vända upp en bit över nollstrecket.

– När det har hänt börjar det bli möjligt för banken att vid någon tidpunkt börja fundera på vad priset mot kunden ska vara. Men just nu förlorar ju bankerna ganska stora belopp på den negativa räntan, säger han.

Nordeas aktie faller 2 procent efter bokslutet och hamnar därmed på minus sedan årsskiftet efter en relativt stabil inledning på börsåret – trots den stökiga börsen.

Börsturbulensen hänger samman med att inflationen lyft till ovanligt höga nivåer i hela västvärlden, vilket i sin tur fått en rad ledande centralbanker att strama åt eller flagga för räntehöjningar.

TT: Har det varit för mycket stimulanser, har vi byggt upp en bubbla?

– Det är väldigt svårt att bedöma när och om vi får en korrektion. Jag är ganska övertygad om att vi kommer att se mer volatilitet, alltså ökad volatilitet, säger Vang-Jensen.

Nya finansiella mål

Han tillägger att ekonomin i grunden ser stark ut, med goda tillväxtutsikter.

– Jag har svårt att se att det ska ändras signifikant. Men en viss volatilitet på marknaden ska vi nog vara inställda på att bemöta, säger Vang-Jensen.

Nordea redovisar ett kraftigt vinstlyft för fjärde kvartalet i fjol, där det även blev rekordnivåer på både bolån och utlåning till små och medelstora företag. Utdelningen höjs rejält och styrelsen höjer även ribban för bankens finansiella mål.

"Bolånevolymerna, utlåningen till små och medelstora företag och kapital under förvaltning nådde alla sina högsta nivåer någonsin i Nordeas historia", skriver banken i sin bokslutskommuniké.

Banken noterar i bokslutet att den redan 2021 överträffade de finansiella målen som var uppsatta för 2022, med en avkastning på 11,2 procent på eget kapital. I samband med bokslutet höjer Nordea samtidigt sitt finansiella mål.

"Nordeas nya finansiella mål för helåret 2025 är en avkastning på eget kapital som överstiger 13 procent, understödd av ett K/I-tal på 45–47 procent. För 2022 förväntar vi oss att avkastningen på eget kapital når över 11 procent, understödd av ett K/I-tal på 49–50 procent, trots tillväxtinvesteringar och högre regleringskostnader", skriver banken.

K/I-talet är ett mått som anger hur stor andel kostnaderna för verksamheten utgör av intäkterna.

– Vi kommer att vara väldigt fokuserade på rörelsekostnaderna, vi måste bli mer effektiva på sättet vi driver banken. Men vi är också beredda att investera mer för att öka volymerna och tillväxten och driva upp intäkterna. Den ekvationen leder till en ökad avkastning på eget kapital och en fortsatt förbättring av relationen mellan kostnader och intäkter, säger Vang-Jensen.

Han utlovar mer detaljer om hur banken ska nå upp till de nya målen på en kapitalmarknadsdag om två veckor.