Sverige drabbas hårdare än de flesta andra länder när inflationen och räntorna lyfter. Den höga skuldsättningen med rörlig ränta – en viktig drivkraft bakom årtionden av tillväxt – är en avgörande förklaring, enligt Frank Vang-Jensen.
Han betonar dock att det handlar om ett land som kommer från många år av hög tillväxt och ständigt stigande bostadspriser – genom både finanskrisen och pandemin.
– Andra länder har haft lägre fart och har haft sina kriser. Det gör att man kommer in i det här från ett annat håll. I Sverige har det inte varit någon kris, säger Vang-Jensen.
– Det som kommer nu gör att vi kanske får det lite jobbigare på den svenska marknaden nu – i år och kanske ett år till. Farten har ju varit högre och då blir fallhöjden lite högre också för exempelvis bostadspriserna, tillägger han.
Ingen katastrof
Han värjer sig från att beskriva det som utspelar sig som en bostadsbubbla.
– Men tittar du på prisökningarna på bostadsmarknaden i Sverige de senaste 20 åren har det ju bara gått upp, upp och upp. När det gör det vet vi att det vid någon tidpunkt går ned igen – särskilt om det kommer en ekonomisk chock. Det gör det nu.
När inflations- och räntechock slår mot hushållens plånböcker stramar de åt konsumtionen och skjuter upp potentiella bostadsköp, enligt Vang-Jensen.
– Det är det vi ser. Men kommer det bli en katastrof? Det tror jag inte. Vi kanske får se 20 procents prisfall från toppnivån. Det är ju inte särskilt trevligt, men det kanske är det som krävs för att det ska börja växa igen.
"Det kanske tar två år"
En avgörande faktor är hur arbetslösheten utvecklas och där tror inte Nordeachefen på någon dramatik.
– De allra, allra flesta kommer att klara detta. Och vid någon tidpunkt börjar priserna öka igen och då får du igång inhemsk konsumtion. Men det kanske tar två år att nå dit, säger han.
Något problem med kreditförluster till följd av utvecklingen ser han inte heller framför sig.
– Vi är här för våra kunder. Vi hjälper våra kunder. Vi har haft mycket utlåning i Sverige och de andra marknaderna under det senaste året. Det vill vi fortsätta med, så gott vi kan.
– På kreditsidan är det stabilt. Det finns inget i dag som tyder på att vi har något stort problem. Vi har vidtagit försiktighetsåtgärder och ökat vår buffert. Vi har höjt den med 20 miljoner euro till 585 miljoner euro. Men det finns just nu inga tecken på att kreditförlusterna kommer att öka dramatiskt, säger Frank Vang-Jensen.
Utdelning på 33 miljarder
Nordea delar ut 70 procent av sin vinst från fjolåret, i linje med sin utdelningspolicy. Det innebär en ökning av utdelningen på 16 procent mot året före till 0:80 euro per aktie. Det innebär att ägarna får lite drygt 33 miljarder kronor (2,91 miljarder euro) att dela på till våren.
TT: Är ni för elaka mot kunderna och för snälla mot ägarna? Har ni rätt balans där?
– Absolut, säger Frank Vang-Jensen.
Lönsamma storbanker som Nordea spelar en avgörande roll i samhället, för att främja tillväxt och stabilitet i ekonomin, enligt Nordeachefen.
– Det allra viktigaste är att bankerna är starka. Därför när det blir motvind och svårt är svaga banker det sista du vill ha. I de länder där vi haft svåra kriser – som i den globala finanskrisen – var det svaga banker som gjorde att det gick väldigt illa, säger han.
– Vi är fullt på det klara med vad vi gör.
Utdelningen går dessutom till hundratusentals nordiska invånare, direkt eller via fondandelar.
– Man ska komma ihåg att vi har 565 000 aktieägare. När vi betalar ut vår utdelning blir det stora belopp som stödjer många pensionsbolag och enskilda personer i en svår tid. Det är väldigt positivt att det kommer utdelningar. Det är viktigt, säger Vang Jensen.