Det är dags att normalisera räntan, konstaterar den norska centralbankschefen Øystein Olsen i ett pressmeddelande.

Åtstramningen sticker ut jämfört med andra västerländska centralbanker, som för närvarande främst fokuserar på att dra ned på stödköp som lanserats vid sidan av räntesänkningar under pandemin.

Norska kronan stiger

Den norska kronan lyfte marginellt efter räntebeskedet och kostar nu 1,01 svenska kronor – den högsta kursen sedan i maj.

Øystein Olsen hänvisar till en normalisering av ekonomin i takt med att pandemirestriktioner tagits bort, vilket bland annat lett till lägre arbetslöshet och ett kapacitetsutnyttjande på i princip normala nivåer.

"Uppgången för ekonomin kommer troligen fortsätta under hösten. Den underliggande inflationen är låg, men ökad aktivitet och en stigande lönetillväxt kommer bidra till att den med tiden tar sig upp till målet på 2 procent", skriver Norges Bank i ett pressmeddelande.

"Så som vi bedömer utsikterna och riskbilden kommer styrräntan sannolikt höjas ännu en gång i december", skriver Olsen.

Den norska centralbankens prognos för styrräntan, den så kallade räntebanan, höjs också jämfört med senast föregående räntemöte och siktet är nu inställt på en styrränta på 1 procent om ett år och på omkring 1,7 procent 2024.

Enhälligt beslut

Riksbanken presenterade så sent som i tisdags en räntebana där den svenska styrräntan, reporäntan, ligger kvar på noll åtminstone till hösten 2024.

Beslutet att höja räntan och räntebanan var enhälligt i Norges Banks direktion, skriver banken i sin penningpolitiska rapport.

Norges Bank ska enligt sin målformulering, förutom att sikta på en inflation på 2 procent, även bidra till en hög och stabil produktion och sysselsättning samt ansvara för den så kallade makrotillsynen och motverka uppbyggnaden av finansiella obalanser.