Ny gruva väger mer än rennäring för regeringen

Regeringen ger grönt ljus för att gå vidare med de omstridda planerna för en järnmalmsgruva i Kallak i Jokkmokk. –Kan vi bidra med malm producerad med goda arbetsvillkor och skydd för miljön ska vi göra det, säger näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S).

Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S) har vägt rennäring mot letandet efter järnmalm i Kallak och kommit fram till att de går att kombinera, därför kan gruvbolaget gå vidare med planerna.

Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S) har vägt rennäring mot letandet efter järnmalm i Kallak och kommit fram till att de går att kombinera, därför kan gruvbolaget gå vidare med planerna.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Ekonomi2022-03-22 11:24

Beskedet innebär att svenska Jokkmokk Iron Mines AB, som ägs av det brittiska gruvföretaget Beowulf Mining, får en så kallad bearbetningskoncession. Koncessionen innebär en rätt för företaget att utvinna de malmer och minerar som finns i det utpekade området.

– Koncessionen innebär inte ett tillstånd att påbörja gruvdrift här och nu, påpekar näringsministern.

Thorwaldsson tror att det svåraste hindret blir miljöprövningen som ska göras av mark- och miljödomstolen, men säger:

– Ja, jag tror att det kommer bli en gruva här.

Kontroversiell fråga

Ärendet har legat på regeringen bord sedan 2017 och är kontroversiellt. Motståndet mot gruvdriften kommer bland annat från samer och miljörörelsen. Även FN har varit kritiskt.

Regeringen har vägt två riksintressen mot varandra. Det ena riksintresset är rennäringen och det andra gruvnäringen. Regeringen har kommit fram till intresset av att bryta malm ska få företräde.

Thorwaldsson uppger att gruvverksamheten är viktig för samhällsutvecklingen i Sverige, framförallt för att skapa jobb och tillväxt. Det gäller inte minst i en kommun som Jokkmokk med åldrande befolkning. Det skulle kunna ge kommunen ett lyft, med fler jobb och företag.

På pressträffen nämner han också att Rysslands invasion av Ukraina har satt ljuset på behov av råvaror och självförsörjning.

TT: Har det varit ett argument för regeringen att säga ja?

– Nej, det har det inte, kriget startade ju för några veckor sedan och det här ärendet har beretts under flera år, säger han.

Men det understryker, enligt honom, värdet av mineraltillgångar och att ta vara på dem, att bryta mer i Sverige.

– Det gäller ju fler mineraler än järnmalm. Vi har ju många mineraler som vi i dag inte har tillräckligt brytning av och där Ryssland är en stor exportör.

"Unika villkor"

Han framhåller att den tänkta gruvan inte ligger i någon nationalpark eller i ett naturreservat.

– Kallak ligger i ett område som inte berörs av höga naturvärden.

Han beskriver det om ett ungskogsområde med modernt skogsbruk. Gruvområdet kommer att ligga i närheten av världsarvsområdet Laponia, som har höga kultur- och naturvärden, men näringsministerns betonar att det ändå är över tre mil dit.

De samer som hoppats att regeringen skulle stoppa gruvplanerna uppmanas av ministern att studera de tolv "långtgående och unika" villkor som är förenade med bearbetningskoncessionen.

– Detta är en helt ny typ av koncession, säger han och kallar beslutet historiskt.

"Förödande beslut"

De tolv villkoren syftar till att hålla berörda samebyar skadeslösa och till att gruvbolagets verksamhet ska ta så lite mark i anspråk som möjligt och därmed påverka rennäringen så lite som möjligt.

På frågan om vad motståndare, samer och gruvbolaget kan tänkas tycka om villkoren utifrån sina utgångspunkter, och om det påverkar bolagets vilja att starta en gruva, säger Thorwaldsson att han inte vet det.

– Vi har ställt de krav vi anser är riktiga för att samebyn ska kunna driva fullvärdig renskötsel vid sidan av gruvan.

Bolaget ska sätta upp stängsel och skyddsvallar för att minska risken för olyckor och säkra övergångar för renarna vid gruvområdet. Bolaget förväntas årligen följa upp effekterna på rennäringen och samråda med samebyarna om vad som kan behöva göras.

Grön ilska

Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi är mycket upprörd över regeringens beslut.

– Det är ett förödande beslut, där regeringen sätter ett enskilt bolags kortsiktiga vinstintressen före urfolket samernas rättigheter, säger hon till TT.

Hon hänvisar till att gruvans livslängd beräknas till 15 år och att järnmalmen är av sämre kvalitet än den som bryts av LKAB, samt att Sverige inte har någon brist på järnmalm.

Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi kallar regeringens ja till planen för Kallakgruvan "förödande". Arkivbild.
Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi kallar regeringens ja till planen för Kallakgruvan "förödande". Arkivbild.
Fakta: Jokkmokk

Jokkmokk är en kommun och en tätort som ligger i Lappland i Norrbottens län och har omkring 4 800 invånare.

Jokkmokk är Sveriges till ytan näst största kommun.

Arbetstillfällena i industrialiseringens spår har varit många i Jokkmokk. Utbyggnaden av vattenkraften inleddes 1910, Inlandsbanan byggdes 1932-1936 samtidigt som skogsbrukets personalbehov var omfattande.

Under den mest intensiva byggperioden under 1960-talet var befolkningstalet uppe i 12 000. Men sedan toppåren har Jokkmokk med undantag för några få tillväxtår haft ett vikande befolkningsunderlag.

Näringslivet är hårt knutet till skog, vatten, turism och rennäring. Området Laponia lockar många turister.

Jokkmokk är politisk och kulturell centralort för de svenska samerna. Rennäringen med binäringar räknas som den tredje största näringen i kommunen.

Källa: Nationalencyklopedin, Jokkmokks kommun


Fakta: Lång process

Den stora järnfyndigheten utanför Jokkmokk upptäcktes på 1940-talet.

2006 fick ett svenskt dotterbolag till Beowulf Mining undersökningstillstånd. Företaget började provborra 2010 och i samband med provbrytning 2013 utbröt omfattande protester.

Samma år skickade Beowulf in en ansökan om bearbetningskoncession till Bergsstaten. Myndigheten ville säga ja men frågan hamnade efter många turer hos regeringen 2017, efter det att länsstyrelsen i Norrbotten sagt nej.

Något beslut har regeringen inte levererat – trots att det har gått över fyra år. 2020 kritiserade konstitutionsutskottet regeringen för att ärendet behandlats så långsamt.

Grönt ljus från regeringen för bearbetningskoncession är inte samma sak som att gruvan kommer att bli verklighet. Men det ger Beowulf möjlighet att gå vidare och undersöka om det är ekonomiskt och miljömässigt möjligt att öppna den.

Den slutliga tillståndsprövningen görs av mark- och miljödomstolen – sannolikt om flera år.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!