Stalltipset är att Riksbanken slår till med ännu en så kallad dubbelhöjning på 50 punkter (0,50 procentenheter) på onsdag. Det skulle lyfta styrräntan till 3,50 procent, den högsta nivån sedan hösten 2008.
– Kärninflationen ligger över Riksbankens senaste prognoser och långt över målet. Det ökar trycket på Riksbanken att fortsätta strama åt. Marknaden prissätter en höjning på 50 punkter, vilket enligt oss är en rimlig bedömning givet var inflationen är, säger Peder Beck-Friis, Londonbaserad kapitalförvaltare på amerikanska Pimco.
Det inflationsmått Riksbanken använder som riktmärke – KPIF-inflationen – föll till 8 procent i mars. Men det är långt kvar ned till inflationsmålet på 2 procent.
Vågen av ränterelaterad bankoro i USA och Europa i mars har enligt Beck-Friis ökat risken för en åtstramning av bankernas kreditvillkor, vilket skulle kunna minska trycket på fler räntehöjningar.
– Det återstår att se hur stor denna kreditåtstramning kommer att vara, men det finns goda skäl att förvänta sig att den kommer att vara större i USA än i Sverige och resten av Europa, säger han.
Beräknas lyfta boräntorna
De flesta experter räknar med att det blir ännu mer innan räntehöjningarna är klara för denna gång.
– Jag tror att det blir 50 punkter i juni också, säger Swedbanks chefsekonom Mattias Persson.
– Penningpolitiken är inte tillräckligt restriktiv ännu. Titta på hotell och restauranger. Visst, vi konsumerar på nya sätt. Men folk är ändå ute och äter. Och bokningarna av resor är väldigt höga. Räntehöjningarna behöver träffa en större grupp i den svenska ekonomin, tillägger han.
Beck-Friis är inte lika säker och tror Riksbanken behöver se mer statistik för att bestämma sig.
– Osäkerheten är hög, kring eftersläpningarna av den penningpolitiska åtstramningen, kring inflationen och på senare tid kring oron i banksektorn, säger han.
– Vi förväntar oss att ECB fortsätter höja räntan i kommande möten, vilket ökar trycket på Riksbanken att följa efter. Risken är annars att kronan försvagas ytterligare, vilket skulle späda på det inhemska inflationstrycket, tillägger han.
Swedbanks ekonomer ser framför sig hur Riksbanken ligger kvar på 4 procent i styrränta till i början av nästa år – vilket beräknas lyfta de rörliga boräntorna till omkring 4,50-4,60 procent.
På lite längre sikt räknar dock Persson med att inflationsläget normaliseras – fast på en högre nivå än före inflationschocken efter pandemin och Ukrainakriget.
– Min bedömning är att styrräntan på 5–10 års sikt kommer att ligga på 1,50–1,75 procent. Det borde ge en boränta strax under 3 procent.
Kommer behövas mer kapital
Precis som Finansinspektionen, Riksbanken och Internationella valutafonden (IMF) bedömer Persson risken för en svensk finanskris – när boräntorna fortsätter uppåt och fastighetssektorn pressas av högre finansieringskostnader – som begränsad.
Oron för finansiella problem i banksektorn har lagt sig. Vix-index – som mäter marknadsoron – har fallit ned under historiska snitt och såväl utflöden ur banker och turbulensen på obligationsmarknaden har avtagit markant.
– Fast jag tror inte det där är ett avslutat kapitel. Det tror jag är farligt att tänka, säger Persson.
– Jag skulle bli förvånad om det inte kommer att behövas mer kapital i banker, kanske framförallt i USA, till följd av förluster och utflöde, tillägger han.