Den globala inflationsvågen till följd av pandemieffekter och Ukrainakriget har redan fått Fed att höja styrräntan med 75 punkter på fyra möten i rad, upp till 3,75-4,00 procent. Även ECB har slagit till med två så kallade trippelhöjningar på 75 punkter under hösten, vilket lyft styrräntan till 2 procent.

Riksbanken – vars nästa möte är först i februari – har för att bromsa inflationen också höjt räntan ovanligt snabbt i år, från noll i våras till 2,50 procent i november. Där ingår den historiska höjningen på 100 punkter i september.

De snabbt stigande räntorna har skakat om högt belånade svenska kommersiella fastighetsbolag och lyft boräntorna kraftigt, vilket i sin tur lett till markanta prisfall på bostäder åtta månader i rad.

"Orimligt att gå tillbaka"

Någon återgång till de gångna tio åren med exceptionellt låg inflation och därmed låga räntor är det i princip ingen bedömare som tror på – vare sig i svensk, amerikansk eller europeisk ekonomi.

– Det känns orimligt just nu att vi ska gå tillbaka till ett läge med så pass låga räntor, säger SEB-ekonomen Marcus Widén.

– Vi kanske snarare hamnar i en miljö med genomsnittligt högre inflation än vad vi har varit vana vid. Och det skulle motivera att genomsnitträntan över tid blir något högre, tillägger han.

I eurozonen har inflationen vänt nedåt från en topp i oktober, vilket tagit udden av räntehökarnas argument. Även i USA pekar inflationstrenden försiktigt nedåt från en topp i juli.

Men kriget mot inflationen i världsledande ekonomier är inte över. I USA har Fed siktet inställt på nästan 5 procent, medan ECB antas nöja sig med en räntetopp kring 3,25 procent till våren.

Inflationsmål skapar debatt

Den ovanligt höga inflationen i år har skakat liv i en tidigare avsomnad debatt om nivån på inflationsmålet, som generellt ligger på 2 procent bland västerländska centralbanker.

I en artikel i den inflytelserika tidningen The Financial Times har Olivier Blanchard, den tidigare chefsekonomen på IMF, lagt fram ett modifierat förslag om att höja inflationsmålet till 3 procent. I en tidigare kampanj mot vad han ser som ett för lågt inflationsmål – för drygt tio år sedan – argumenterade Blanchard för ett mål på 4 procent.

En höjning av målet skulle minska behovet av räntehöjningar i det läge vi nu befinner oss i, med en inflation som ligger 4-5 gånger över målet i de flesta västländer.

Enligt Blanchard kommer frågan om det är värt priset att fortsätta strama åt med räntehöjningar att ställas på sin spets när inflationen 2023-2024 har tryckts ned till omkring 3 procent.

“Jag skulle bli överraskad om centralbankerna officiellt justerar målet, men de kan komma att låta inflationen ligga kvar över målet en tid och kanske, så småningom, revidera det”, skriver han.

Kan skada förtroende

Marcus Widén är inte överraskad över att diskussionen om inflationsmålet dyker upp igen, men varnar för att det kan slå mot förtroendet för penningpolitiken.

– Det kan bli en ganska lång och kostsam period om man ska sätta ett helt nytt inflationsmål, säger han.

– Och man ska ändra målet först när man kan motivera att det är rimligt att ändra, inte för att det ska bli lättare att uppnå, tillägger han.

Enligt Widén måste troligen Fed gå i bräschen för en uppjustering av målet för att det ska bli av.

– Och de gjorde ju en översyn för inte så länge sedan. Så det kommer nog inte ske i brådrasket, konstaterar han.