Förslaget innebär i korthet att företag och andra juridiska personer i södra Sverige – elområde 3 och 4 – kan få upp till drygt 22 miljoner kronor i stöd (2 miljoner euro).
– Det är snarlikt och bygger på vår modell som vi tog fram tidigare, men vi har satt ett tak utifrån EU:s statsstödsregler, säger Malin Stridh, avdelningschef på Svenska kraftnät.
Det förra förslaget var inte förenligt med EU-regler och dömdes ut. Energiminister Ebba Busch (KD) säger i en skriftlig kommentar till TT att regeringskansliet nu gör ett förberedande arbete parallellt med inspektionens prövning "så att processen ska gå så snabbt som möjligt".
Tak utifrån EU-direktiv
I EU:s regelverk finns begränsningar för hur högt taket får vara för att kunna passera som ett godkänt statsstöd.
Det förslag som skrotades av regeringen den 22 december hade också ett tak, som Energimarknadsinspektionen beslutat om. Men det utgick från förbrukning och låg på tre miljoner kilowattimmar.
– Det var det som regeringen bedömde inte skulle godkännas av EU-kommissionen. Men nu har vi lagt ett tak utifrån de direktiv som finns från EU-kommissionen i ett specifikt krisregelverk. Det taket är på två miljoner euro, säger Stridh.
De allra flesta företag i Sverige kommer inte beröras alls av taket, enligt Stridh. Men för en del större företag kan dock stödbeloppet slå i taket.
Enligt Stridh är samtidigt regelverket om statsstöd komplext, med begränsningar och villkor som gäller vissa former av organisationer.
– Det här behöver tydliggöras av regeringen i samband med statsstödsprövningen i någon form av förordning eller liknande, säger hon.
Ska godkännas av Ei
Förslaget har nu skickats till Energimarknadsinspektionen (Ei), som ska ge sitt godkännande.
– Liksom förra gången har vi haft en dialog med Ei, så nära vi kan ha utifrån våra olika roller och stämt av frågetecken löpande, säger hon.
Stridh vill inte ge någon prognos för när hela prövningen av stödförslaget, av Ei, regeringen och EU kan vara klar och företagen kan få sina stödpengar.
– Det vågar jag inte sia kring, säger hon.
– Ei behöver fatta ett beslut och det kan jag inte svara för hur lång tid det tar. Och sedan, förutsatt att de fattat ett positivt beslut, behöver det göras en statsstödsanmälan. Efter det behöver en förordning tas fram, tillägger hon.
TT: Det låter inte som utbetalningar i februari?
– Det är inte min bedömning. Det här tar lite tid och det har vi ju sett även för hushåll att det tar tid att få regelverk och processer på plats.
Lina Broström, enhetschef på Ei, kan inte heller ge någon tidsprognos men säger att det förra förslaget hanterades på tre veckor.
– Om det görs förändringar i förslaget tar längre tid, men det går inte att säga hur lång tid det kommer att ta den här gången, säger hon och betonar att ärendet är högt prioriterat.
"Schabloniserad modell"
Svenska kraftnät har även skickat en hemställan till regeringen, med en begäran om hjälp för att genomföra en statsstödsprövning och ett beslut om vilka myndigheter som kan bistå med att betala ut stödet till företagen.
Det finns utöver taket inga mekanismer i förslaget som sorterar bort storföretag som av olika skäl egentligen inte behöver något elprisstöd.
– Skulle vi göra en bedömning av varje företags kostnader och behov av stöd då skulle vi inte ha något stöd på väldigt lång tid, säger Malin Stridh.
– Allt bygger på en schabloniserad modell, tillägger hon.
Hur mycket elstöd ett företag får avgörs av hur stor förbrukningen har varit under perioden oktober 2021–september 2022. Mest får företag i elområde 4, där stödet uppgår till 79 öre per förbrukad kilowattimme. I elområde 3 ligger stödet på 50 öre per kilowattimme.