Det innebär en årstakt på 4,1 procent första året och 3,3 procent det andra året – det högsta värdet i industriavtalets historia, enligt Ulrika Lindstrand.

Bägge sidor fick göra eftergifter. Från fackens sida fick man släppa kravet på ett ettårigt avtal. Martin Linder, förbundsordförande Unionen, anser ändå att man träffat ett efter förutsättningarna bra avtal.

– Vi gick in med några tydliga mål och krav i den här avtalsrörelsen och i den här förhandlingen. Det var att växla upp löneökningstakten, det har vi lyckats med. Vi gick in med en extra satsning för att höja lägstalönerna, det har vi lyckats med och för oss var det väldigt viktigt med ytterligare avsättningar för de här systemen för flexpension, det har vi lyckats med, säger han till TT.

"Skickat signal"

Från arbetsgivarnas sida var satsningarna på lägstalönerna svårast att acceptera. Enligt Tomas Undin, förhandlingschef på Teknikföretagen, leder det till en högre tröskel in på arbetsmarknaden.

– Det blev en lämplig avvägning av vad vi kunde acceptera och vad facken kunde acceptera. När man väl har träffat avtal får man konstatera att det är det avtalet som gäller och då har jag inga känslor kring det, säger han till TT.

Arbetsgivarna är nöjda med det nya industriavtalet och anser sig ha "skickat en signal" till Riksbanken.

– Även om det inte uttalats mellan parterna under förhandlingarna har det funnits en gemensam syn på att det vi förhandlat fram inte ska leda till en prisspiral eller elda på inflationen, säger Tomas Undin.

– Vi har skickat en tydlig signal till riksbanken om att vi har tilltro till deras förmåga att dämpa inflationen.

Att höja lönerna med inflationen såg inte heller facken som hållbart.

– Vi är ganska tydliga med att vi inte vill jaga inflationen kortsiktigt, för vi tror inte att våra medlemmar gynnas av det. Men det skapar ju också en tydlighet vad det finns för förväntansbild två år framåt, säger Martin Linder.

Krig och inflation

Just inflationen, tillsammans med kriget i Ukraina, har påverkat avtalet som nu träffats, enligt Marie Nilsson, förbundsordförande för IF Metall. Hon menar dock att det kan vara på väg att vända.

– Prognosen för resten av 2023 pekar mot en svag utveckling. Men 2024 väntas återhämtningen ta fart.

Under 2023 kommer reallönerna inte att öka.

– Inflationen kommer att vara hög under 2023, vilket innebär att det inte blir någon reallöneökning i år. Men vi kommer att kunna återgå till reallöneökningar nästa år, säger Marie Nilsson.

"Levererat ansvar"

Per Widolf, förhandlingschef på Industriarbetsgivarna, tycker att man genom avtalet har "levererat ansvar i en väldigt svår situation".

– Förra gången vi stod här var vi mitt uppe i en brinnande pandemin och även då kunde vi leverera.

– Vi har levererat ett tvåårsavtal, det är positivt och ger stabilitet på svensk arbetsmarknad. Det ger en riktning att vi förhoppningsvis kan komma tillbaka till ett normalläge inom ekonomin och även löneläget.