Så illa som en global recession är inte aktuell, däremot en signifikant nedgång när det gäller den ekonomiska tillväxten. Så är bedömningen för 2023 när den största energikrisen sedan 1970-talets oljekris nu är ett faktum enligt OECD.

Det gör att man bedömer att den ekonomiska tillväxten 2023 kommer bli måttliga 2,2 procent, rejält under snittet 3,4 procent under åren 2013-2019. Det är inte heller Europa eller USA som kommer att vara motorn när det gäller tillväxt utan snarare Asien enligt OECD.

"Om inflationen inte hanteras så kommer problemen bara att bli ännu värre, därför måste prioriteringen ligga på att bekämpa inflationen", skriver OECD i rapporten.

Svenskt mörker

För svensk del ser det också mörkt ut. Sveriges ekonomi väntar ingen tillväxt under 2023, istället en tillbakagång med 0,6 procent för att därefter vända upp igen 2024 (1,9 procents tillväxt).

Under nästa år ökar i stället arbetslösheten till 8,3 procent för att sedan fortsätta att stiga till 8,5 procent under 2024. Båda arbetslöshetstalen kan jämföras med de 7,3 procent som arbetslösheten uppgick till i oktober enligt SCB.

"Pandemin har gjort att långtidsarbetslösheten har ökat vilket varit en bestående utmaning", skriver OECD i rapporten.

Negativ syn

Organisationen noterar även hushållens negativa syn på ekonomin, och inflationstrycket som urholkar köpkraften.

Inflationen väntas dock backa till 5,1 procent under 2023 och uppgå till 2,2 procent under 2024 i närheten av Riksbankens inflationsmål på 2,0 procent. Hushållens samlade skuldsättning ses också som ett orosmoment liksom situationen för fastighetsbolagen i takt med att styrräntan nu har skruvats upp av Riksbanken.