OECD varnar för effekten av elstöd

Den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD varnar för effekterna av Sveriges skattelättnader på drivmedel och paketen med elstöd till hushåll och företag. Det kan ha eldat på inflationen och slagit mot drivkrafterna för att spara energi, enligt en OECD-rapport om svensk ekonomi.

OECD:s generalsekreterare Mathias Cormann lämnar över en färsk OECD-rapport om svensk ekonomi till finansminister Elisabeth Svantesson (M).

OECD:s generalsekreterare Mathias Cormann lämnar över en färsk OECD-rapport om svensk ekonomi till finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Foto: Marko Säävälä/TT

Ekonomi2023-06-14 14:00

OECD-rapporten om svensk ekonomi är fullpackad med rekommendationer – om allt från skattereformer till avregleringar av hyresmarknaden och insatser för att få fler utlandsfödda kvinnor att söka sig till arbetsmarknaden.

– Vi tycker alla är viktiga, säger OECD:s generalsekreterare Mathias Cormann på en presskonferens där även Sveriges finansminister Elisabeth Svantesson (M) deltar.

– Men just nu måste inflationen hanteras. Konkurrenskraften behöver stärkas. Skattesystemet kan göras mer tillväxtfrämjande, tillägger han.

Svensk inflation "särskilt hög"

Han vill inte spekulera i kronans roll bakom inflationen, men bekräftar bilden av att Sverige har ett värre inflationsproblem än länder som Finland – med euron – och Danmark – med en krona knuten till euron.

En mer hökaktig penningpolitik och fortsatt återhållsamhet när det gäller finanspolitiska åtgärder är enligt honom det viktiga just nu.

– Jag tror att vad du behöver, när det gäller valutan, är en lämplig penningpolitik – med stöd från finanspolitiken – som får en bestående kontroll över inflationen så fort som möjligt. Vi förväntar oss att Riksbanken fattar de nödvändiga besluten för att uppnå detta, säger Cormann.

– Det är sant att den svenska inflationen har varit särskilt hög. Den har hållit i sig längre än vad vi velat se. Så vi förväntar oss att det kommer att fattas beslut även framöverför att få ned inflationen och för att säkra att den sjunker till målet och stanna där, tillägger han.

Vill se nya åtgärder mot utsläpp

OECD-chefen ser även ett behov av att Sveriges regering tar fram nya åtgärder som trycker ned utsläppen om den planerade kraftiga sänkningen av reduktionsplikten för diesel genomförs. Annars ser han en risk för att klimatmålen till 2030 kommer att missas.

– Jag är säker på att Sverige kommer att göra det. Sverige har en stor trovärdighet när det gäller effektiva åtgärder mot klimatförändringar, säger han.

Han tillägger att han gärna ser att Sverige återinför ett bonussystem för fossilfria fordon.

– Det är många rekommendationer som OECD framför och vi kommer att gå igenom alla, naturligtvis, säger Elisabeth Svantesson.

"Utmaningar som måste hanteras"

Hon upprepar sitt mantra sedan en tid, att inflationen är för hög och måste komma ned.

– Det är särskilt viktigt att både jobba mot inflationen och att få strukturella reformer på plats. Och där har också OECD flera rekommendationer, tillägger hon.

Ett stort behov av ökad elproduktion, stora investeringar i elnätet, bättre förutsättningar för energilagring och mer planerbar elproduktion i landet, är andra utmaningar som OECD ser – inte minst med tanke på de stora gröna industrisatsningarna i norr.

De pekar också på redan kända problem i form av långa ledtider i tillståndsprocesser inför nya investeringar, ofta med koppling till kommunala veton.

"Det är utmaningar som måste hanteras", skriver OECD i rapporten.

Fakta: OECD:s önskelista till svenska regeringen

Den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD radar upp rekommendationer till Sverige i sin rapport:

Var redo att strama åt penningpolitiken om det krävs för att få ned inflationen och för att säkra att inte inflationsförväntningarna stiger.

Fasa ut stödåtgärderna kopplade till energikrisen.

Sluta ta extraordinära budgetbeslut vid sidan av statsbudgeten.

Minska klyftorna i beskattningnivån av arbetsinkomster och skatten på kapitalinkomster.

Se över stödet till utlandsfödda kvinnor utanför arbetskraften, för att motivera högre sysselsättning i gruppen.

När det lugnat sig på bostadsmarknaden: Överväg en fastighetsskatt och fasa ut ränteavdraget.

Öka vikten av arbetstid för framtida pensioner.

Avreglera hyresmarknaden och se över tillståndsprocessen för byggen.

Stärk klimatpolitiken så att 2030-målen uppfylls för den industri som inte omfattas av handeln med utsläppsrätter, men öppna för undantag för transportsektorn.

Bygg upp ett landsomfattande nätverk för laddning av elfordon.

Öka kontrollen av utsläpp inom jordbruket med hjälp av prismekanismer som gynnar klimatvänliga metoder.

Strömlinjeforma processen när det gäller miljötillstånd.

Överväg att begränsa kommunala veton mot vindkraft men se till att berörda kommuner kan ta ut skatt på produktionsvinsten.

Reformera Arbetsförmedlingen och kräv ett helhetsansvar när det gäller kompetensförsörjning.

Investera i kommunal infrastruktur, tjänster och bostäder på de hetaste orterna i den gröna omställningen.

Källa: OECD Economic Surveys: Sweden 2023


Fakta: OECD räknar med svensk BNP-minskning i år

Svensk ekonomi krymper med 0,3 procent i år och återhämtningen 2024 blir svag, 1,4 procent, enligt en prognos från den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD.

En kraftig nedgång i privatkonsumtionen, ned med 2,7 procent, pekas ut som pådrivande i lågkonjunkturen 2023. Den väntas vända uppåt något 2024, upp med 2 procent.

Inflationen, konsumentprisernas ökning i årstakt, väntas i snitt landa på 7,9 procent i år. Redan 2024 faller dock inflationstakten ned kraftigt till 2,4 procent, enligt OECD-ekonomernas bedömning.

Arbetslösheten väntas öka till 7,9 procent i år, upp från 7,5 procent 2022, och fortsätta upp till 8 procent 2024.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!