SEB-strategen Amanda Sundström ser dock inte den höjning som marknaden börjat spekulera i som särskilt trolig. Inte så länge allt fortsätter peka mot två respektive tre räntesänkningar av Europeiska centralbanken (ECB) och USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) före årsskiftet.
– Jag tycker det är osannolikt att Riksbanken skulle höja räntan när Fed och ECB sänker den. Jag har svårt att se den utvecklingen, säger hon.
Oförändrad ränta huvudscenario
Riksbanken lät som väntat styrräntan ligga kvar på 2,25 procent i sitt besked förra veckan. Riksbankschefen Erik Thedéen beskrev då riskerna för en höjning eller en sänkning av räntan i närtid som lika stora. Och Riksbankens huvudscenario är enligt den så kallade räntebanan en oförändrad styrränta under hela prognosperioden, fram till början av 2028.
Positionsförflyttningen på marknaden när det gäller sannolikheten för en räntehöjning hänger samman med oväntat hög inflation i Sverige i början av året och att många ser en risk för att det tullkrig som USA:s president Donald Trump dragit igång ska skapa inflationsproblem globalt.
Drar med sig rörliga boräntor
Prissättningen på räntemarknaden ger nu en sannolikheten för en höjning med 0,25 procentenheter till 2,50 procent under året på 40 procent. Detta kan jämföras med en sannolikhet på 4 procent innan förra veckans räntebesked från Riksbanken.
För en månad pekade prissättningen i den motsatta riktningen. Då låg sannolikheten för en sänkning till 2,00 procent i styrränta i år på över 50 procent.
Styrräntan påverkar ränteläget i hela ekonomin och brukar bland annat dra med sig rörliga boräntor både uppåt och nedåt. Skulle boräntan på ett bolån på tre miljoner höjas med 0,25 procentenheter skulle räntekostnaden för lånet öka med 7 500 kronor per år, om man bortser från ränteavdragets effekter.