"Omöjligt stoppa export till Ryssland"

Svensk handel med Rysslands närområde väcker allvarliga misstankar om försök att kringgå sanktionerna. Men exporten är svår att stoppa – om inte hårdare tag sätts in, säger experten Tom Keatinge.

Tom Keatinge, chef för Centre for Financial Crime and Security Studies (CFCS), och sanktionsexpert. CFCS är en del av tankesmedjan Rusi. Pressbild.

Tom Keatinge, chef för Centre for Financial Crime and Security Studies (CFCS), och sanktionsexpert. CFCS är en del av tankesmedjan Rusi. Pressbild.

Foto: Paul Marnef/CFCS

Ekonomi2023-09-23 13:40

Svensk export till Ryssland minskade kraftigt efter landets invasion av Ukraina i februari förra året. Samtidigt ökade handelsflödet till forna Sovjetstater som står Ryssland nära. Något som flera bedömare menar tyder på att sanktionerna rundas.

Tom Keatinge är en Englandsbaserad forskare och sanktionsexpert på CFCS (Center för finansiell brottslighet och säkerhet), en del av den europeiska tankesmedjan Rusi. Enligt honom kan det finnas flera förklaringar till de ändrade handelsrutterna, men mest troligt beror det på att sanktionerna kringgås i någon mån.

– Det är definitivt så att de länder som har historiskt tajta ekonomiska band med Ryssland är sårbara för att agera som inkörsportar för import till Ryssland.

Fungerar sanktioner?

Men huruvida det indikerar att sanktionerna inte fungerar är svårt att svara på, säger han.

– Vissa skulle säga att enbart det faktum att Ryssland tvingas hitta omvägar för att få in varor är ett bevis på att de har effekt. Men jag vill snarare argumentera för att det tyder på att sanktionerna inte fungerar, varorna åker bara en annan väg in i Ryssland.

– Samtidigt pekar flera ekonomer på att den ryska ekonomin lider svårt, så sammantaget har de en effekt. Frågan är bara, har de den effekt vi vill? Förmodligen inte, för Ryssland har fortfarande tillgång till komponenter som borde ha stoppats av sanktioner för flera månader sedan, säger Keatinge.

Ignorans ingen ursäkt

Problemet, menar han, är att företag i dag kan hävda att de inte känner till huruvida deras varor hamnar i Ryssland.

– Privata företag kommer typiskt sett titta på lagen och betala advokater som ger dem råd om hur de ska agera för att inte bryta mot den. Jag tror att många företag som gjort affärer med exempelvis Kazakstan kommer att kunna visa dig deras rättsliga analys som säger att de inte gjort något fel, även om produkterna sedan hamnat i Ryssland utan deras kännedom.

För att komma åt det behöver lagstiftningen stramas åt, säger Keatinge.

– Ignorans ska inte vara en giltig ursäkt. Om du säger att "jag dubbelkollade allt med mina advokater", men dina produkter ändå hamnar i Ryssland, då bör du bli ansvarig och åtalad. Jag tycker att företag inom EU kan hävda sin oskuld för enkelt i dag.

"Fuskare kommer undan"

Efter att ha granskat Sveriges arbete med sanktionerna som en del i ett forskningsprojekt, som syftar till att kartlägga hur EU:s sanktioner fungerar, är Tom Keatinges bild att det är splittrat. Ansvaret för att upprätthålla sanktionerna ligger hos flera olika myndigheter utan en fungerande samordning. Och det innebär en större risk att sanktionsfuskare kommer undan.

– Det är tydligt att kapaciteten för att utreda sanktionsbrott hos brottsbekämpande myndigheter är väldigt låg. Om det förelåg ett sanktionsbrott, skulle myndigheterna upptäcka det? Antagligen inte.

– Men det kommer alltid att finnas hål i systemet. Därför tror jag inte att det är möjligt att helt stoppa import till Ryssland från EU, även om det vore trevligt att tro det. Och Ryssland kommer alltid att försöka hitta andra vägar.

Sanktioner som strömbrytare

Frågan är snarare hur mycket man kan minska den ryska importen, säger Tom Keatinge.

– Om vi kan få Kreml att tänka två gånger innan de avfyrar robotar mot Ukraina för att de inte kan säkert kan ersätta robotarna skulle det vara bra.

Sanktioner är inte, som Keatinge menar att politiker vill ge sken av, en strömbrytare som man kan slå av och på.

– Det är i bästa fall ett långsamt verktyg som drar åt tumskruvarna lite mer varje gång du upptäcker ett nytt mål.

Fakta: Svensk export till Rysslands närområde

Ökad export från Sverige till Rysslands närområde januari–maj 2023 jämfört med samma period 2021:

Armenien: Ökning från 27,8 miljoner kronor till 66,4 miljoner

Georgien: Ökning från 52,0 miljoner kronor till 133,8 miljoner kronor

Kazakstan: Ökning från 532 miljoner kronor till 1,3 miljarder kronor

Kirgizistan: Ökning från 34,9 miljoner kronor till 57,4 miljoner kronor

Uzbekistan: Ökning från 80,6 miljoner kronor till 91,7 miljoner kronor.

Källa: SCB


Fakta: Ska utreda Sveriges handel med Rysslands närområde

Regeringen gav i mitten av augusti i uppdrag till Kommerskollegium att kartlägga Sveriges ökade export till Rysslands närområde.

Anledningen är att den ökade exporten kan misstänkas bero på att sanktionerna inte efterlevs fullt ut. Kartläggningen syftar till att analysera hur handelsmönstren har förändrats och vad det beror på.

Kartläggningen syftar till att regeringen ska få fördjupad kunskap om hur handelsmönstren har förändrats och hur förändringarna förhåller sig till sanktionerna.

Kommerskollegium ska göra en snabbutredning för att eventuella åtgärder ska kunna vidtas snabbt.

Källa: Regeringen

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!