Osäkert in i det sista för pensionsförslagen

Samtliga åtta partier i riksdagen vill höja pensionerna, men det råder delade meningar om hur det ska gå till.

I det nya kompromissbudet från regeringen, Centerpartiet, Miljöpartiet och Vänsterpartiet höjs garantipensionen med 1 000 kronor i månaden före skatt för pensionärerna med lägst pensioner.

Det har dock stoppats av oppositionen – som har en majoritet i finansutskottet trots att de har ett mandat mindre i riksdagen.

Oppositionen har i stället ett förslag som ger 600 kronor i höjd pension, höjt bostadstillägg och sänkt skatt. Till skillnad från regeringens förslag skulle de ge pengar till alla pensionärer, och inte vara riktat till dem med de lägsta pensionerna.

Det är ännu oklart om kompromissbudet ställs mot oppositionens förslag när kammaren röstar om det på onsdag.

Närmat sig varandra

Enligt Shoka Åhrman, sparekonom på SPP Pension och Försäkring, är pensionssystemet i grunden fungerande – men hon understryker behovet av att tillgodose grupperna med låga pensioner.

– I det nya kompromissförslaget tillgodoser man behovet för de över 65 som vill arbeta genom att stärka jobbskatteavdraget. De förändringar som sänker trösklarna för äldre arbetskraft är positiva och viktiga för både individen och pensionerna.

Åhrman tillägger att många har varit kritiska till pensionstillägget då man inte vill ha kortsiktiga lösningar som blir beroende av tillfälliga majoriteter i riksdagen.

Samtidigt ser hon positivt på att de båda sidorna generellt har börjat närma sig varandra mer i förslagen.

– Vi vill ha något som fungerar för nuvarande generationer, men även kommande. Att skapa incitament för de som fortsätter att arbeta efter pensionsåldern är bra.

Retroaktiva betalningar

I regeringens förslag ingår att ett förstärkt jobbskatteavdrag ska utredas för personer som arbetar efter 65 års ålder. En utredning ska också se över änkepensionen, vilket varit en viktig fråga för Centerpartiet.

Förslaget är tänkt att träda i kraft den 1 augusti, men det är inte givet att pengarna kommer att hinna betalas ut redan då. Det kan i så fall bli retroaktiva utbetalningar.

Det är något som praktiskt ska gå att genomföra också, poängterar Shoka Åhrman.

– Pensionsmyndigheten ska ha kapacitet att verkställa det här och att det kommuniceras ut på rätt sätt.

Regeringen har räknat med att det nya budet kommer att kosta 4 miljarder kronor för 2022, räknat på fem månader.

Svårare att ge prognoser

Kristina Kamp, pensionsekonom på Min Pension som är ett samarbete mellan staten och pensionsbolagen, menar att de många förslagen om tillägg som har kommit gör det svårare att ge en bra prognos för framtiden.

– Det här börjar redan med inkomstpensionstillägget, och det kan vi inte ta med i vår prognos för att vi inte vet hur länge det kan bestå.

Min Pension tillhandahåller bland annat en tjänst där man kan få en överblick över sin framtida pension.

– Det blir svårare nu för dem med lägre pensioner att förutse vilken typ av pension få. Det skapar en osäkerhet – speciellt för grupper där hundralappar är viktiga, säger Kamp.