– Så här mycket osäkerhet har vi inte sett på väldigt länge, framför allt inte när det gäller inflationen, säger portföljförvaltaren Peder Beck-Friis.

– Inflation, covid-19 och vad centralbankerna gör, det är de tre stora riskerna när vi går in i 2022, tillägger han.

Beck-Friis arbetar hos amerikanska Pimco, en av de stora aktörerna på den globala marknaden med ett förvaltat kapital på motsvarande cirka 20 000 miljarder kronor.

Inflation

Inflationen har lyft till de högsta nivåerna på årtionden i många västländer. Snabbt ökande efterfrågan i återhämtningen i kombination med en global produktions- och transportapparat präglad av nedstängningar och komponentbrist utgör grogrunden för inflationen. Detta späds på av den globala våg av stimulanser och pandemistöd som pumpats ut i världsekonomin sedan 2020.

I Sverige uppmättes KPIF-inflationen till 3,6 procent i november, den högsta nivån sedan 1993. I USA är det ännu värre, bland annat på grund av en mer påtaglig arbetskraftsbrist. Där är den senast uppmätta inflationstakten 6,8 procent, den högsta på 39 år.

"Behöver höja sina priser"

Mattias Persson, chefsekonom på storbanken Swedbank, ser framför sig hur den globala inflation som just nu importeras in i den svenska ekonomin – särskilt i form av energi- och råvarupriser – kommer att börja fortplanta sig.

– Var du än tittar nu, producenter behöver höja sina priser mot konsumenter. Den stora knäckfrågan blir hur lönerna kommer att svara på det, säger han.

SEB-ekonomen Olle Holmgren fyller i:

– Energiprisernas uppgång kommer vara ett dominerande tema i närtid, om det inte rättar till sig. Vi får justera upp inflationsprognosen nu, hela tiden.

Inflationsspiral

Peder Beck-Friis utgår från att inflationstrycket kommer dämpas under 2022. Denna prognos bygger på att konsumtionsmönstren normaliseras och utbudet av arbetskraft ökar.

– Även om inflationen har börjat bli mer utbredd är den fortfarande koncentrerad till några produkter, säger han.

Han noterar även att inflationsförväntningarna fortfarande är ankrade kring inflationsmålen runt om i världen, även i Sverige.

– Om inflationsförväntningarna stiger skulle det vara mer oroväckande, säger han.

Om väsentligt högre priser väntas i framtiden leder det till ökad konsumtion nu. Det höjer inflationstrycket och kan i sin tur leda till att inflationsförväntningarna ökar ännu mer.

– Detta är vad nationalekonomer beskriver som en inflationsspiral, säger Beck-Friis.

Tillväxt

Återhämtningen har överraskat positivt i pandemin. Men med minskade stimulanser, skenande energipriser och nya nedstängningar är riskerna nu att prognoserna för 2022 måste skruvas ned.

Till det kommer omikronvarianten av coronaviruset, som skapat osäkerhet kring vaccinernas förmåga att skydda mot covid-19.

SEB räknar med en svensk tillväxt på 3,6 procent 2022. Det kan jämföras med Riksbankens prognos på 3,8 procent.

Enligt Olle Holmgren är riskerna på nedåtsidan när det gäller denna prognos. Samma sak gäller globalt. Europa brottas med ungefär samma problematik som Sverige, medan USA har ett betydligt bredare inflationsproblem att hantera.

Nedstängningar är en joker i leken. De kan potentiellt slå hårt mot delar av ekonomin och skapa nya industri- och transportproblem.

– Flygindustrin, turistnäringen och restauranger kommer att påverkas. Det blir väl inte som 2020, då var det extremt. Men det är ändå troligt att det kommer att synas i tillväxten, säger Holmgren.

Räntorna

Högre räntor är att vänta, för både hushåll, företag och marknadsaktörer. Flera tunga centralbanker, som USA:s Federal Reserve och Bank of England i London, har avslutat 2021 med oväntat tuffa penningpolitiska åtstramningar, räntehöjningar och hökaktiga prognoser.

De mer duvaktiga centralbankerna i väst – som Riksbanken, Europeiska centralbanken (ECB) och Japans centralbank – antas också stegvis röra sig i samma riktning så småningom.

Mattias Persson tror att Riksbanken börjar byta fot nästa år, med minskade innehav av värdepapper under andra halvåret.

– Jag tror att vi kommer att få se en omläggning av penningpolitiken.

Räntan kan också komma att höjas lite längre fram.

– Någon gång under 2023, kanske en eller två gånger.

Låg sannolikhet för höjning

I Riksbankens prognos finns just nu bara en höjning, i slutet av 2024.

– Sannolikheten att de höjer 2022 är ganska låg. Då ska inflationen exklusive energi överraska på uppsidan. Men det är klart, när andra centralbanker börjar höja och vi ser inflationsrisker kan det påverka stämningen, säger Olle Holmgren.

Marknadsräntorna väntas hänga med uppåt, men det är inga stora rörelser enligt Beck-Friis:

– Vi tror att räntorna globalt har möjlighet att stiga under 2022, men förbli låga ur ett historiskt perspektiv.

– Räntorna globalt har fallit rejält och strukturellt de sista 30–40 åren. Drivkrafterna bakom det är bland annat den åldrande befolkningen och detta kommer att fortsätta sätta press på räntorna även i framtiden.

Valår

Sverige sätter i september punkt för en fyraårig mandatperiod med ovanligt mycket stök i riksdagen. Utfallet av nästa riksdagsval går inte att förutsäga, men risken finns att det blir ännu stökigare och en mer turbulent tid framöver i svensk politik.

Marknaden har dock en hög ribba när det gäller Sverige, enligt Beck-Friis.

– Det är svårt att se en politisk risk som får effekt på marknaden i Sverige. Skuldnivån är ju så pass låg, så marknaden ser ingen kreditrisk med Sverige.

– Tvärtom, om det blir en regering som vill spendera mer med större underskott är ju det något som skulle kunna gynna svensk tillväxt.

De svarta svanarna

Oförutsägbara och osannolika händelser som får allvarliga konsekvenser går inte att bortse från när man ska göra prognoser om framtiden. Den före detta Wall Street-handlaren och statistikern Nassim Nicholas Taleb kallar denna typ av händelser svarta svanar.

"De kännetecknas av att de är extremt sällsynta, får allvarliga konsekvenser samt att de i efterhand anses ha varit uppenbara", skriver Taleb i sin storsäljare "The Black Swan" från 2007.

Per definition kan man inte förutsäga en svart svan. Men SEB-ekonomen Robert Bergqvist har i en spaning inför 2022 listat vad han kallar "halvsvarta svanar".

I topp ligger en väpnad konflikt i Östeuropa. Men där finns även cyberattacker mot G20-länder eller banksystem och solstormar. En fransk "Donald Trump" efter presidentvalet i Frankrike i april är en annan bubblare, liksom en social eller politisk kollaps i Kina. Kommunistpartiet håller kongress i oktober och Xi Jinping väntas ge en hint om hur länge han tänker sitta kvar som högste ledare.

SEB-kollegan Olle Holmgren tror den halvsvarta svan i listan som har störst sannolikhet att slå till 2022 är en strukturell energibrist och en oväntad prischock.

– Det kan man ju nästan kalla en vit svan, eftersom vi ser den, säger Olle Holmgren.

Beck-Friis på Pimco:

– Man vet ju aldrig vad en svart svan är i förväg. Om du hade ställt den frågan hösten 2019 och jag hade svarat en global pandemi hade du nog höjt ögonbrynen.