Recessionen är här – i teknisk mening i alla fall. Pådrivande är vad Statistiska centralbyrån (SCB) beskriver som "breda nedgångar i näringslivets investeringar och hushållens konsumtion".

Inflationen gröper ur svenskarnas köpkraft, vilket slår mot konsumtionen. Ovanpå det kommer Riksbankens räntehöjningar, upp från 0 till 3 procent på nio månader – som tryckt upp ränteläget för både företag och hushåll.

"Sverige sticker ut på nedsidan"

Hög skuldsättning och till stora delar lån med rörliga räntor gör svenska hushåll betydligt känsligare för räntehöjningar än de flesta grannarna i Europa. Räntehöjningarna slår även hårt mot högt belånade fastighetsbolag, bostadspriser och bygginvesteringar.

– Det gör att Sverige sticker ut på nedsidan, säger SEB-ekonomen Olle Holmgren när han jämför med andra europeiska länder.

Recession är ett omtvistat ord – som får många att associera till massarbetslöshet, konkurser och utbredda finansiella problem.

Men tekniskt brukar nationalekonomer kalla det för recession när en ekonomi krymper två kvartal i rad. Och med nedgången på 0,9 procent i fjärde kvartalet 2022, och de dystra utsikterna för resten av 2023, vore allt annat än just detta en mycket stor överraskning.

SEB:s ekonomer räknar med att BNP fortsätter nedåt efter smällen i fjärde kvartalet i fjol. Prognosen för innevarande kvartal – det första 2023 – ligger på minus 0,7 procent. Men det är inte över med det. SEB-prognoserna pekar på minuskvartal även under andra och tredje kvartalet i år, enligt Holmgren.

Tisdagens oväntat dystra BNP-siffra har dessutom fått storbanken att förbereda en sänkning av sin BNP-prognos för i år.

– Jag hamnar någonstans mellan minus 1,5 och minus 2,0 procent, säger Holmgren om BNP-utsikterna för hela 2023.

"En väldigt viktig pusselbit"

Tidigare låg SEB:s BNP-prognos för helåret på minus 1,2 procent.

– En väldigt viktig pusselbit blir hur arbetsmarknaden reagerar, säger Holmgren.

Det har tagit fart på varselfronten i början av året och det går redan att skönja en trend uppåt för arbetslösheten.

– Men sysselsättningen fram till januari växer fortfarande, säger Holmgren.

Han tycker att detta inger ett visst hopp om att den recession vi tekniskt befinner oss i inte blir så blodig när det gäller arbetslöshet och konkurser. En oväntat positiv utveckling i övriga Europa och i EU:s ekonomiska motor – Tyskland – är en annan faktor som kan göra att nedgången inte blir djupare.

Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar, gör en likartad bedömning.

– BNP-fallet på 0,9 procent var mer än väntat, säger hon.

I en preliminär beräkning var nedgången på minus 0,6 procent, vilket också var snittprognosen bland ekonomer enligt en sammanställning gjord av nyhetsbyrån Bloomberg.

Men läget är inte helt nattsvart, enligt Stråberg.

– Konjunkturindikatorn visade att trots att nivåerna är fortsatt låga så ser det positivare ut för hushållen, tjänstesektorn och industrin. Men bygg- och anläggning drar ned, säger hon.

Sverige är inne i en lågkonjunktur, konstaterar hon.

– Men de här sakerna gör att vi ändå kan landa balanserat, säger Alexandra Stråberg.