Vi borde alla försöka skapa oss ett "dra åt helvete-kapital", eller frihetspengar, som Madelén Falkenhäll, privatekonomisk expert på Swedbank, hellre vill kalla det.
– Det ger frihet, det är pengar som gör att man inte är inlåst och kan göra de val man behöver, säger hon.
Privatekonomer brukar prata om vikten av att ha en buffert, ett sparkapital som ska användas till oförutsedda utgifter av olika slag. Exempelvis om man blir arbetslös eller om bilen går sönder. Frihetspengarna är något annat, förklarar hon.
– Frihetskapitalet är större. Om det exempelvis innebär att man ska kunna ta sig ur en relation och köpa bostad, och göra det möjligt att ta sig vidare så behöver man mer pengar, säger hon.
Men för många är sådana sparpengar bara en dröm. Olika undersökningar genom åren har visat på att en stor del av svenskarna saknar en ekonomisk buffert. Till exempel uppgav åtta procent av de tillfrågade i en Sifo-undersökning beställd av Ica-banken från i våras att de inte skulle klara en oförutsedd utgift på 20 000 kronor.
Emma Persson, privatekonom på Länsförsäkringar, tycker att man i första hand ska försöka få till den där bufferten. Men så fort den finns så är det bra att börja tänka på sin egen ekonomiska frihet, tycker hon.
– I ett drömscenario så har man tänkt på det redan innan förhållandet börjar skava. Då man är ett par är man en ekonomisk enhet, men också individer, säger Emma Persson.
Prata pengar
Hon tycker att man ska prata igenom ekonomin ordentligt då man slår sina påsar ihop – om inkomstskillnader, utgiftsdelning och sparandet.
Madelén Falkenhäll är inne på samma linje. Redan från början i ett förhållande bör man tänka på att spara för sin egen trygghet, och man bör prata igenom ekonomin ordentligt.
Fast vi är dåliga på att prata om pengar, tycker både Madelén Falkenhäll och Emma Persson.
– Om man vill leva med någon, och inte kan prata om pengar, så kanske man kan räkna med att det blir problematiskt på andra sätt också, säger Madelén Falkenhäll.
– Det är ett känsligt ämne. Man kan riskera att ses som girig, snål och allt man inte vill förknippas med. Men det är superviktigt att ha det där samtalet i början av relationen, säger Emma Persson.
Hon tipsar om att man kan boka rådgivning på banken för att börja prata om sparandet, och kanske prata rent allmänt med andra par om hur de gör med sin ekonomi och sitt sparande.
Men det finns också en hel del att hålla koll på när det gäller juridiken för gifta respektive sambor.
– De som är sambo äger var och en sitt, så det är viktigt att inte bara spara i den enes namn, säger Madelén Falkenhäll.
För gifta ska allt delas lika vid en skilsmässa, om man inte gjort egendom till enskild genom ett äktenskapsförord.
Båda ska få frihet
Målet med det ekonomiska samtalet måste vara att båda ska kunna spara till sin egen frihet, tycker experterna.
Frågan är bara hur mycket pengar som behövs, och hur man ska placera dem.
– Det är svårt att säga. På många orter krävs minst 200 000 till 300 000 i kontantinsats för att kunna köpa en bostad, säger Madelén Falkenhäll.
Emma Persson kan inte heller säga en specifik summa, man måste utgå från sig själv, och vilka möjligheter man har att spara, understryker hon.
– Det är viktigt att tänka på att ekonomisk frihet inte är samma sak som oberoende. Det handlar om att etablera ett beteende, och vara lite egoistisk och tänka på sig själv.
Hon tycker att frågan om placering är lite knepig. Man vet ju inte säkert när pengarna kan behövas. Därför kan man månadsspara och sätta pengarna i fonder, tycker hon, utifrån den risknivå som man själv tycker känns bekväm.
Frida Bratt, sparekonom på Nordnet, tycker också att placeringen blir lite svår.
– Det är ju ett utifall-kapital. Det kan vara pengar som inte behöver användas alls, säger Frida Bratt.
Men samtidigt så behöver pengarna växa.
– Vi vet ju att pengar bara kan växa i aktier nu. Då kan man ha den här lågriskkudden för en del av dem, och dela upp sparandet. Hälften på ett sparkonto och hälften på börsen, säger Frida Bratt.