Det går lite för bra för Sverige. Många svenskar konsumerar fortfarande för mycket för att inflationen ska normaliseras, enligt Mattias Persson.
– Efterfrågan är för hög, säger han.
För få har det svårt
Uttalandet görs efter en oväntat hög inflationssiffra för september på 6,5 procent, med prisökningar jämfört med månaden före på 0,5 procent.
– Svensk konsumtion är starkare än väntat. Många kämpar och har det svårt att få det att gå ihop. Men tyvärr är de för få, tror jag, för att vi ska dra ned på konsumtionen, säger han.
Det finns för mycket pengar kvar ute hos hushållen efter alla år med nollränta och stimulanser – ojämnt fördelat dessutom, enligt Persson. Han pekar bland annat på rapporter om ett starkt bokningsläge inför höstlovet och vinterns skidresor.
– Och det är inte bara turister som kommer för att kronan är svag, säger han.
Slutsatsen är tydlig och besk. Det krävs minst en – kanske två – räntehöjningar till, enligt chefsekonomen. Dessutom tror han på mer hotfulla ränteprognoser från Riksbankens direktion framöver.
Nära smärtgränsen
Docent Fredrik N G Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet, tror också att Riksbanken måste höja räntan. Men han varnar för att vi är nära smärtgränsen.
Dagens styrränta på 4 procent är lägre än det historiska snittet på 4,75 procent. Men för kraftiga höjningar kan skapa onödigt svåra skuldkriser bland hushåll och företag, en krasch på bostadsmarknaden eller en skenande arbetslöshet – processer som kan bli betydligt svårare att hantera än den inflations- och räntechock vi nu befinner oss i.
Dränera ekonomin på alla stimulanspengar som pumpats in där med de stora stödköpsprogrammen 2015–2021, är Anderssons tips till Riksbanken.
"Det är dessa stimulanser som nu ställer till det", skriver han i ett mejl till TT.
"Huvudproblemet är att Riksbanken har tillfört för mycket köpkraft i ekonomin", tillägger han.
Stimulanserna har i första hand gynnat förmögna hushåll med höga inkomster, enligt Andersson.
"Det är dessa hushåll som hållit konsumtionen uppe. Hushåll utan förmögenhet och med lägre inkomster har inte gynnats på samma sätt och där biter högre inflation och räntor sedan länge", skriver han.
"Växelkurseffekter"
Erik Glans, inflationsexpert på Konjunkturinstitutet (KI) påminner om att det är svårt att avgöra hur lång tid det tar för Riksbankens räntehöjningar att få genomslag i ekonomin.
– Det kommer med fördröjning. Det vet man. Så det kan ju vara så att man har höjt tillräckligt, men att man måste vänta lite till för att se effekterna. Eller så måste man höja mer. Så kan det också vara, säger han.
Han noterar kraftiga prislyft för bland annat dataspel och tv-apparater i septembersiffrorna, upp med nästan 12 respektive 7 procent jämfört med föregående månad. Priserna på biljetter till idrottsevenemang och teatrar sticker också ut.
TT: Är det efterfrågan som är för hög?
– Jag tror att det delvis är växelkurseffekter och jag tror att det kan vara så att enstaka branscher och företag ännu inte hunnit vältra över alla kostnadsökningar de har haft, säger Glans.
Det kan också handla om vad proffsen kallar “brus” i statistiken, det vill säga rena tillfälligheter, enligt KI-experten:
– Jag tror inte man ska dra allt för stora växlar på detta. Inflationstakten är ju ändå på väg ned, så den stora bilden håller ändå.