Pensioner till anställda har blivit ett allt större bekymmer för kommunerna och regionerna. Tidigare har knappast någon jämrat sig över ordet pensionsskuld, men nu är det annorlunda.

Skulderna handlar om framtida utbetalningar till personer med lite högre löner i kommuner och regioner, som har så kallade förmånsbestämda pensioner. Nu växer skuldberget snabbt.

Skuldökningen har med den skyhöga inflationen att göra, förklarar Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR.

Superökning

– Det finns en värdeökning, en indexering med inflationen, i gamla pensionsavtal. Det har gjort att pensionsskulderna haft en superökning nu.

Mellan 2022 och 2024 har kommunernas skulder vuxit med hela 55 miljarder kronor, berättar hon. Dessutom har kommunerna haft ökade kostnader på 10 miljarder kronor för att byta ut gamla pensionssystem till modernare.

Det gör att kommuner och regioner nu vacklar under pensionsbördan, för pensionerna måste betalas ut förr eller senare.

– Kommunerna har haft skulder tidigare, men de har inte vuxit så här mycket när inflationen var låg. Skulderna innebär inget utflöde av pengar, men det blir kostnadsökningar.

På flera håll hotas nu verksamheten av neddragningar. Staten har skjutit till en del pengar, men inte tillräckligt, enligt Annika Wallenskog.

Hanterats olika

Kanske kan man undra varför en sådan självklar sak som pensionsavsättningar plötsligt blir ett skenande problem. Skandia, som säljer de modernare tjänstepensionsförsäkringarna till kommuner och regioner, har kartlagt hur pensionsskulderna ser ut i kommuner och regioner.

– Pensionsskulderna till anställda i kommuner och regioner har hanterats olika. De har också redovisats på olika sätt, på grund av regeringars olika beslut, säger Greger Gustafson, ansvarig för offentlig affär i Skandia.

Vissa har mycket låga skulder eftersom de amorterat på pensionsskulderna. Enligt Skandias kartläggning har vissa bara några tusenlappar per kommuninvånare i pensionsskuld.

Små kommuner i glesbygd

Andra, och framför allt små kommuner utanför storstadsregionerna, har inte gjort något åt sina skulder, utan rullar i stället dem framför sig. Där kan pensionsskulderna vara 30 000 till 40 000 kronor per kommuninvånare.

– Det blir som en snöboll. Räntan läggs på skulden, så blir det ränta på ränta, säger han.

Ofta har dessa kommuner också minskande invånarantal, vilket gör att allt färre och fattigare kommuninvånare sitter kvar med skuldberget.

– Det här är en välfärdsfråga. Syftet med vår kartläggning är att uppmana till att tänka hur pensionsskulderna ska betalas, säger Greger Gustafson.

Där finns det olika sätt. En del kommuner har helt enkelt gjort sig av med de gamla pensionsskulderna från förmånsbestämda pensioner och köpt tjänstepensionslösningar även för de gamla skulderna. Andra får spara och snåla, eller kanske höja skatten eller sälja tillgångar för att få ihop till pensionerna.