Förra sommaren började klagomålen ramla in i farlig fart. Men trots att tillsynsmyndigheten PTS efter det öppnat ett tillsynsärende och legat på det statliga postbolaget, händer inte tillräckligt mycket.

– Det är helt klart att Postnord gör en avvägning mellan kvalitet och lönsamhet, säger Emma Maraschin, chef för enhet för postfrågor på PTS.

Enligt posttillståndet ska Postnord leverera minst 95 procent av alla brev inom två dagar. Under 2022 blev resultatet 94,7 procent, enligt nya siffror. Kan låta som en marginell miss, men med tanke på att det handlar om runt 1,3 miljarder brev på ett år, så blir varje tiondels procentenhet miljontals brev som inte kommer fram i tid.

Flera orsaker

PTS ser allvarligt på postbolagets brister. Och trots att myndigheten återkommande tagit Postnord i örat och förelagt bolaget att bättra sig, så fortsätter problemen in i 2023, enligt Emma Maraschin.

Enligt Postnord beror leveransproblemen främst på personalbrist som en följd av många sjukskrivningar förra sommaren, vid flera tillfällen ansträngt väderläge och sena tåg.

Postnord pekar också på att kraven är högt ställda, betydligt högre än de nordiska grannländerna, och att det bara fattades 0,3-procentenheter för att nå kravet.

– Med det sagt, vi ska klara kravet, och det är ett misslyckande, säger Henrik Ishihara.

Spara pengar

Det nya modellen med postutdelning varannan dag gör också Postnord känsligare för störningar, enligt Ishihara. Och blir brevet försenat så upplevs förseningen större i dag med varannandagsutdelning jämfört med hur det var för några år sedan – då kom försändelsen förhoppningsvis fram dagen efter.

Det finansiella läget är dessutom ansträngt, pengar måste sparas, enligt Postnord.

– Det är en atlantångare som vi ska vända, säger Ishihara.