Priserna på livsmedel brukar generellt sett gå ner i augusti. Glädjande för många hushåll är att det nu gör så mer än vanligt, visar Statistiska centralbyråns konsumentprisindex.
Enligt Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea, beror det på att kostnader förknippade med produktion av livsmedel fallit under det senaste året, allt från konstgödsel till spannmålspriser. Allra störst faktor har kanske det sjunkande priset på energi.
– Energipriset påverkar inte bara jordbrukarnas kostnader för att köra traktorer på åkrar utan även transporter av färdiga livsmedel och förpackningar och sådana saker, säger Torbjörn Isaksson.
Svag prisuppgång 2024
Sedan augusti förra året har priserna på livsmedel och alkoholfria drycker stigit med nio procent. Vid samma period året dessförinnan var prisökningen 14 procent.
Fortsatta energiprisnedgångar skulle kunna leda till att matpriserna sjunker ytterligare. Enligt Nordeas prognos är det däremot mer troligt att matpriserna kommer att stabiliseras under hösten och framåt.
– Det är inte säkert att matpriserna faller, men om de stabiliseras innebär det att matprisinflationen kommer gå ner, säger Torbjörn Isaksson.
En stabilisering innebär i praktiken att matpriserna fortsätter att öka, men i en långsammare och mer normal takt. Både Nordea och HUI Researchs spår en svag prisuppgång under nästa år, mellan 1-2 procent jämfört med 2023.
Men även om världsmarknadspriset för mat går ner och matinflationen sjunker betyder det inte att det kommer att synas i de svenska butikshyllorna, säger Joakim Wirén, analytiker på HUI Research.
– Den nivån som är här nu är här för att stanna, för det finns ganska många orosfaktorer som talar åt fel håll för matpriserna. Dieselpriset, uppvärmningskostnader, hyrespriser, räntor – inte mycket av det ser bättre ut nu än tidigare, säger Joakim Wirén.
Svenska kronan orosmoln
Trots att toppen med andra ord kan vara nådd är det fortsatt bekymmersamt för många hushåll, konstaterar Torbjörn Isaksson.
– För det innebär överlag att matpriserna är etablerade på en högre nivå, så det tar ett tag innan köpkraften kommer i kapp. Det är både bra och dåliga nyheter att det stabiliseras, säger han.
En del orosmoln finns dock fortfarande kvar på himlen. Ett är kriget i Ukraina och dess påverkan på spannmålspriserna, ett annat är sommarens extremväder på olika håll som påverkar en rad produkter, som till exempel olivoljan från Grekland.
Mest besvärande enligt både Torbjörn Isaksson och Joakim Wirén är den fortsatt svaga svenska kronan. Även om ett livsmedel är producerat i Sverige och säljs i Sverige påverkas det av den globala marknaden.
– Riksbankens mål är ju att vända den svaga kronkursen. Det kan hända och då kommer det på sikt att hjälpa inflationen, men det kanske inte är något man ska räkna med kommer att få ner priserna på hyllan den närmsta tiden, säger Joakim Wirén.
Bröd och övriga spannmålsprodukter | Prisförändring sedan juli 2023 (%) | Prisförändring sedan augusti 2022 (%) |
Bröd | – 0,1 | 10,7 |
Kött | – 0,2 | 4,9 |
Fisk | – 1,8 | 15,7 |
Mjölk, ost, ägg | – 1,4 | 6,3 |
Oljor och fetter | – 3,0 | 2,6 |
Frukt | – 1,0 | 7,3 |
Grönsaker | – 0,8 | 13,1 |
Sötsaker och glass | 0,4 | 14,6 |
Övriga livsmedel | – 1,0 | 10,8 |
Kaffe, te, kakao | – 3,7 | 6,7 |
Mineralvatten, läsk, frukt- och grönsaksjuice | – 0,6 | 9,9 |
Livsmedel | – 0,7 | 9,2 |
Alkoholfria drycker | – 1,4 | 7,4 |
Livsmedel och alkoholfria drycker | – 0,7 | 9,0 |