Kronförsvagningen på måndagen går på tvären med hur experterna ser på anteckningarna från Riksbankens septembermöte.

Enligt storbanken SEB:s ekonomer är tonläget lite mer hökaktigt i protokollet än hur det lät när räntebeskedet levererades den 21 september och i den senaste penningpolitiska rapporten. Särskilt centralbankschefen Erik Thedéen låter oväntat tydlig när han i protokollet deklarerar att han inte tror att styrräntan har nått en topp.

Borde stärka kronan

Denna signal – om att riksbankschefen räknar med högre styrränta i närtid – borde enligt skolboken stärka kronan. Men så blev inte marknadsreaktionen.

– Jag ser också rörelsen i kronan, men jag tror inte man ska dra för stora slutsatser av det, säger Amanda Sundström, ränte- och valutastrateg på SEB.

Hon påminner om det kraftiga kronlyftet under förra veckan och att den svenska valutan nyligen – dagarna inför räntebeskedet – var nere på historiskt låga nivåer mot euron.

– Man måste nog se kronförsvagningen mot bakgrund av att den stärktes så pass mycket förra veckan. Sedan sitter det säkert en och annan där ute på valutamarknaden och är besviken över att protokollet inte var ännu hökaktigare, säger hon.

Kronan, ECB och inflationen avgör

Protokollet visar att alla ledamöter i direktionen ser risker med den höga underliggande inflationen i Sverige och den svaga kronan. De räknar med att räntan måste hållas kvar på en åtstramande nivå länge för att få bukt på inflationen.

Men det efterlyses samtidigt mer statistik och nya indikatorer för att de ska sätta ned foten om framtida räntejusteringar.

SEB har som huvudscenario att Riksbanken avstår från att höja räntan ytterligare.

– Men det hänger på kronan, det hänger på att Europeiska centralbanken (ECB) inte höjer räntan en gång till och att inflationen kommer ned, som vi tror, säger hon.

Vice riksbankschef Martin Flodén – utpekad som duvan i Riksbankens direktion av SEB:s ekonomer – lyfter enligt protokollet fram kronan som ett inflationsproblem.

Större genomslag än väntat

Han konstaterar att den svenska valutan tappat 19 procent mot euron och 36 procent mot dollarn på tre år.

"Det blir svårare att få ner inflationen när den svaga växelkursen bidrar till högre importpriser. Och det är knappast bra för svensk ekonomi i bredare bemärkelse att kronan avviker så tydligt från vad som bedöms vara en långsiktig jämviktsnivå", sade Flodén.

"Om kronan fastnar på dagens svaga nivå kommer det nog behövas en stram penningpolitik under lång tid framöver för att fortsätta att motverka ett genomslag till konsumentpriserna", tillade han.

Thedéen resonerade också om kronförsvagningens effekter.

"Som vi visade i den penningpolitiska rapporten i juni talar en hel del för att genomslaget från en svag växelkurs till stigande inflation kan vara större än vad vi tidigare räknat med. Det utgör en uppåtrisk för vår inflationsbedömning. För att vi ska kunna nå vårt inflationsmål inom rimlig tid är det därför viktigt att kronan inte ytterligare försvagas", sade han enligt protokollet.