Swedbank har för andra året låtit undersöka hur vi känner inför vår egen privatekonomi. Andra har också gjort liknande undersökningar.

Det visar sig att vi oroar oss mer nu jämfört med för ett år sedan, berättar Madelén Falkenhäll, hållbarhetsekonom på Swedbank.

– Många känner också stress över sin ekonomi, säger hon.

Särskilt gäller det de med lägre inkomster, och de som inte har någon buffert.

– De som har koll på sin privatekonomi mår bättre psykiskt. Händer det något så vet de att de klarar det, säger hon.

Naturligt

Dan Katz, legitimerad psykolog, tycker att det är alldeles naturligt att vi oroar oss nu.

– Det är bra med oro. Vi borde oroa oss, och kanske borde vi till och med ha oroat oss tidigare för sämre ekonomiska tider, säger han.

Det finns de som säger att vi borde ha en årslön sparat, men så fungerar inte de flesta, förklarar han, och berättar om det psykologiska så kallade marshmallow-testet.

Försökspersoner fick välja mellan att ta en marshmallow direkt, eller vänta och få fler som belöning.

– Vi failar hela tiden. Vi människor jobbar kortsiktigt, säger han, och pekar på att många nu inte har några ekonomiska marginaler.

Inte psykisk ohälsa

Han förklarar att oro, som nu för ekonomin, ofta misstas för en slags psykisk ohälsa. Men det är det inte fråga om, understryker han. Oron gör nämligen – i bästa fall – att vi tar oss i kragen och gör det som måste göras. Om vi oroar oss på rätt sätt, vill säga.

– Oron är en signal "oj, här har jag ett problem, jag måste agera". Då kanske jag säljer andrabilen eller skippar utlandssemestern, eller tar kontakt med hyresvärden om jag inte kan betala min hyra.

– Utan oron skulle vi inte få något gjort. Vi skulle inte sköta våra jobb, betala räkningar eller ta hand om våra barn.

Madelén Falkenhäll tycker också att det är viktigt att man själv sätter sig i förarsätet när det gäller sin egen ekonomi, och att man verkligen tar tag i det som måste göras.

– Det många som är i ren förnekelse. Det är inte ovanligt att vi psykologer träffar människor som inte öppnar sina räkningar. Det är ett kortsiktigt sätt att slippa obehag. Det är mänskligt, men det gäller att hantera oron rätt. Vi behöver agera, säger Katz.

Förlorar lyx

Människor blir så klart ledsna då de måste ändra vårt liv, och förlorar lyxinslag som de vant sig vid, förklarar han. Vi tycker sämre om att förlora något än vi blir glada över att vinna något, berättar han.

– Vi mår väldigt dåligt av saker som försvinner. Men man får fråga sig om världen går under av det här. Vi har levt i en rosenträdgård.

Väldigt många har fått det väldigt mycket bättre på senare år då de tjänat pengar både på börsen, på bostäder och billiga lån, konstaterar han. Nu är det inte så längre.

– Det är klart att vi måste få sörja. Men det är inte heller psykisk ohälsa att sörja det som vi haft.

Han berättar att det finns olika undersökningar som visar att de som varit förmögna men som förlorat allt ändå hämtar sig.

– Livet fungerar ändå. Man får rannsaka sig själv, vad är mitt liv baserat på? Så länge vi klarar oss och gör något meningsfullt, och har sociala kontakter så går det rätt bra för de flesta, säger Dan Katz.