Det var i början av december som EU, G7-länderna, världens sju rikaste länder, och Australien enades om att införa ett pristak på 60 dollar per fat för rysk olja.
Åtgärden är ett svar på Rysslands anfallskrig mot Ukraina och målet är att begränsa Rysslands intäkter.
Nu svarar Ryssland genom att förbjuda oljeexport till de länder som infört pristaket. Det framkommer i ett dekret som president Vladimir Putin utfärdade på tisdagen.
Högre priser
Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Handelsbanken, säger att beskedet kan komma att leda till högre kostnader för olja för länderna som berörs.
– Européer kommer att tvingas köpa olja någon annanstans ifrån, vilket är högst väntat. Då får man räkna med högre kostnader i och med längre transportsträckor.
Men Kopfer framhåller också att det är hela poängen: att sluta köpa rysk olja.
Kopfer är mer bekymrad för Rysslands hot om att dra ned produktionen av olja. Det kan få allvarligare konsekvenser för världsmarknaden, menar han.
– Ryssland är en av de två viktigaste exportörerna av olja i världen. De har möjlighet att ställa till med ett större bekymmer – en världsmarknadskris.
En minskad rysk oljeproduktion riskerar att driva upp det globala oljepriset, enligt Kopfer.
Undantag
Enligt det ryska dekretet kommer Kremls motåtgärd att gälla mellan den 1 februari och den 1 juli.
Förbudet kan i enskilda fall hävas. Undantagen görs genom "särskilda beslut" som fattas av den ryske presidenten.
– Det handlar om ett antal länder som Ryssland säkert kan tänka sig att sälja till. De har inte någon möjlighet att ersätta den ryska oljan. Ryssland vill ju inte sluta sälja till länder som anses vara lite mer vänligt sinnade, säger Kopfer.
Pristaket, som införts tillsammans med EU:s allmänna importförbud av skeppad rysk olja, syftar också till att säkerställa att Ryssland inte kan kringgå förbudet genom att sälja oljan dyrt till andra länder.
"Svångremmen dras åt"
Ryssland uppger att pristaket inte kommer att påverka landets krig mot Ukraina och Kreml säger sig vara säkra på att man hittar nya köpare.
Samtidigt medgav Rysslands finansminister Anton Siluanov på tisdagen att det ryska budgetunderskottet kan bli större än den tidigare prognosen på 2 procent nästa år, rapporterar CNBC.
Detta som en följd av de uteblivna oljeintäkterna efter de västerländska sanktionerna.
Nicholas Farr, ekonom vid Capital Economics, säger till CNBC att det finns tecken som tyder på att de västerländska sanktionerna har börjat bita.
– Det är fortfarande för tidigt att till fullo bedöma effekten av G7:s pristak på olja och EU:s förbud mot rysk råoljeimport som trädde i kraft den 5 december, men de första tecknen tyder på att Rysslands ekonomi börjar känna av att svångremmen dras åt.
Strypta gaskranar
Även den ryska gasen omfattas av ett pristak och västvärldens embargo mot Ryssland har fått en tydlig påverkan på landets gasproduktion liksom export.
Produktionen har minskat med 12 procent under 2022 och exporten med en femtedel, uppger vice premiärminister Alexander Novak för den statskontrollerade ryska nyhetsbyrån Tass och som rapporterats av The Wall Street Journal.
Sedan Ukrainakriget inleddes har ryska myndigheter slutat att publicera statistik när det gäller olje- och gasproduktion i ett försök att skydda ekonomin liksom landets företag mot ytterligare sanktioner.
