First Republic har varit på fallrepet efter det att tre nischbanker i USA – däribland Silicon Valley Bank – för snart två veckor sedan gått omkull efter så kallade bankrusningar, där kunder tömt sina konton.
Aktien i First Republic har tagit rejält med stryk i turbulensen – ned med 89 procent sedan årsskiftet.
Marknaden har de senaste dagarna sett ut att tvivla på om någon typ av räddningsplanka till banken ska leda till en lösning. Ett kraftigt kurslyft på Wall Street i tisdags, upp över 29 procent, följdes av ett ras på onsdagen på drygt 15 procent.
Statliga garantier på bordet
Ett alternativ som diskuteras är att Bidenregeringens finansdepartement eller USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) kliver in och tar över problematiska tillgångar på First Republics balansräkning. Det skulle kunna få bort orealiserade förluster, vilket i sin tur kan göra kapitaltillskott från privata investerare till ett mer attraktivt erbjudande.
Statliga garantier av olika slag eller uppluckrade regler vad gäller trösklar för ägandet är andra frågor som är på bordet, rapporterar Bloomberg med hänvisning till källor.
Källorna beskriver samtidigt läget som oklart, med en rad avgörande ställningstaganden hängande i luften. Det är bland annat inte alls säkert hur och i vilken utsträckning amerikanska myndigheter ska bidra.
Helgens dramatiska bankaffär i Schweiz – där storbanken UBS köpte den krisdrabbade mindre konkurrenten Credit Suisse för ett rejält rabatterat pris, kryddat med statliga garantier – har samtidigt spridit en del oro på finansmarknaden.
Credit Suisse skrev i samband med affären ned värdet på sina så kallade AT1-obligationer från 17,3 miljarder dollar (motsvarande 180 miljarder kronor) till 0.
Nedskrivningen spred en orosvåg på obligationsmarknaden, då investerare frågar sig vad AT1-obligationer i andra europeiska banker egentligen är värda om de uppenbarligen kan gå upp i rök utan förvarning.
Undantag i det finstilta
Tanken med AT1-obligationer – som efter finanskrisen 2008 har blivit en obligatorisk del av europeiska bankers finansiering – är att de ska kunna omvandlas till aktier i krislägen. Men huvudspåret är att aktieägarna ska ta smällen först i ett krisläge. Ägare av AT1-obligationer ska drabbas när hela aktiekapitalet gått upp i rök.
Men i det finstilta finns dock undantag från denna huvudregel, vilket användes i helgens uppgörelse.
Förlusterna på 180 miljarder kronor är en betydande smäll för långivare som satsat på AT1-obligationer i Credit Suisse. Men det är än så länge till stora delar oklart vem som sitter med Svarte Petter.