– Just nu analyserar vi noggrant den utveckling som sker på världsmarknaden för att veta när och hur mycket priset behöver ändras, säger Jessica Engelbrecht, kommunikationsansvarig på Stockholm Gas.
Prisökningens storlek avgörs bland annat av inköpspriset på flytande naturgas, som utgör en femtedel av gasen som distribueras av Stockholm Gas. Resten är biogas – producerad i Sverige och Danmark.
– Enligt våra avtalsvillkor informeras kunden två månader innan en prisjustering träder i kraft, säger Engelbrecht.
Priserna har skenat
Naturgaspriserna har skenat iväg uppåt i år sedan det ryska gasmonopolet Gazprom – i skuggan av Ukrainakriget – strypt flödet till EU. Just nu kostar gasen cirka tio gånger mer än det historiska snittpriset.
Varken under 2023 eller 2024 syns någon ljusning i prissättningen på terminsmarknaden – snarare tvärtom, enligt Jouni Liimatta, tradingchef på den finländska gasleverantören Gasum.
– Kontrakten för i vinter visar att gaspriserna kommer att ligga kring 230 euro. Vintern 2024 ser ännu kärvare ut, med priser kring 250 euro per megawattimme, säger han.
Slutsatsen är tydlig:
– Vi ser ut att befinna oss i en utdragen period med höga naturgaspriser.
All osäkerhet kring leveranser och priser på gas leder till "demand destruction" – det vill säga att många kunder skräms bort även på längre sikt, enligt Liimatta. Han pekar på hur gasanvändningen i Finland har halverats i år, medan Tysklands gasanvändning beräknas ha fallit med cirka 20 procent.
– Fast jag tror inte vi kommer få någon utfasning av naturgas på grund av detta, säger han.
Krisen kan skynda på omställningen mot mer förnybara källor, som biogas, enligt Liimatta. Men EU:s prognos för biogasproduktion ligger just nu på 350 terawattimmar per år, vilket inte ens är en tiondel av Europas naturgasmarknad.
– Och det krävs jättestora investeringar för att öka produktionen av biogas, säger han.
Liten andel till hushåll
Liimatta beskriver samtidigt naturgasen som ett betydligt mer miljövänligt alternativ än olja och kol och påminner om att naturgasen inte bara är en energikälla som kan lagras utan även är insatsvara i en hel del industriell produktion.
Förutom gas till 53 900 gasspisar i privata kök i Stockholm, Solna och Sundbyberg levererar Stockholm Gas gas till cirka 800 restaurangkök, ett tiotal industriella anläggningar och till uppvärmning av 65 flerfamiljshus och 120 småhus.
I sydvästra Sverige finns ytterligare 20 000-25 000 hushåll som har gasspis eller värmer upp bostaden med gas från Nordion Energis 60 mil långa så kallade stamnät, som är ihopkopplat med den europeiska gasmarknaden via Danmark.
Mer exakt handlar det om 4,5 procent av gasen som går genom i nätet, som eldas upp vid uppvärmning av villor och lägenheter och knappt 1 procent som används av kunder med gasspis, enligt Saila Horttanainen, kommunikationschef på Nordion Energi.
Storföretag oroliga
Merparten av gasen förbrukas av industrier.
– Det här är industrier som är en stor del av Sveriges BNP. Det är stora företag som Perstorp, Höganäs, Borealis och Pågens – men också många småföretagare. De använder gas i dag och är väldigt oroliga, säger Horttanainen.
– Det pratas om högkostnadsskydd, men det pratas inte om de industrier som använder gas, tillägger hon.
Många av industrierna har redan ställt om till biogas och borde enligt Horttanainen "självklart också omfattas av ett högkostnadsskydd".
Socialdemokraterna har i slutspurten inför söndagens val föreslagit ett nytt stöd till de tiotusentals hushåll i landet som värmer upp bostaden med gas. Stödet skulle enligt energiminister Khashayar Farmanbar (S) kunna uppgå till 2 000 kronor per hushåll och månad – i år och nästa år.