Flera sänkningar i år – så påverkas ditt bolån

Riksbanken öppnar för ytterligare tre räntesänkningar redan i år. Det är goda nyheter för den som sett sina bolånekostnader skjuta i höjden de senaste åren. Men hur mycket blir det egentligen över i plånboken?

Minskad bolånekostnad i kronor per år före skatteavdrag vid olika räntesänkningar och lån.

Minskad bolånekostnad i kronor per år före skatteavdrag vid olika räntesänkningar och lån.

Foto: Anders Humlebo/TT

Ekonomi2024-08-20 10:04

Med den första räntesänkningen på över åtta år i maj och en andra på tisdagen flaggar nu Riksbanken för ytterligare tre innan årsskiftet.

Redan en sänkning leder till lite större marginaler för pressade bolånetagare. En sänkning av ett miljonlån i paritet med Riksbankens 0,25 procentenheter innebär 2 500 kronor (före skatteavdrag) mer per år.

Om Riksbankens nya bedömning blir verklighet med fyra sänkningar på 0,25 procentenheter vardera, inklusive dagens, innebär det 10 000 kronor mer för dem med lån på en miljon och 30 000 kronor på ett lån på tre miljoner.

– Lägger vi ihop ett antal sänkningar så kommer det på riktigt kanske börja märkas i plånboken hos gemene man som är bolånetagare, säger Shoka Åhrman, sparekonom på SPP.

Bundet eller rörligt?

Hur mycket bankerna sedan väljer att sänka boräntorna återstår att se. Redan inför Riksbankens besked har flera storbanker valt att sänka räntorna på sina bolån.

– Men det är inte nödvändigtvis så att varje sänkning som Riksbanken gör blir en sänkning för dig som bolånetagare.

Att binda sin ränta eller inte är också den ständiga fråga. Allt fler har valt att ha rörlig ränta, inte minst efter att starka signaler om att räntesänkningar är på väg. Enligt Länsförsäkringar valde 95 procent av deras kunder rörlig ränta under juli.

– Vi vet att räntorna är på väg ner. Ska man verkligen binda räntan i det här läget? Vi tror inte det. Det är lite för tidigt, säger Shoka Åhrman.

Som alltid beror det också på den egna ekonomiska situationen.

– Man kanske ska vara föräldraledig eller studera och vill därför veta sin exakta månadskostnad.

Bygga buffert

Men vad ska man då göra med de där extra hundralapparna, eller tusenlapparna, i plånboken? Har man kanske tömt sparkontot är det viktigt att fylla på lagret igen, menar Shoka Åhrman.

– Att bygga upp en buffert är bra om vi skulle hamna i en annan prisbild, exempelvis med tanke på den geopolitiska oron som kan driva upp energipriserna.

Har man även avstått från månadssparande till pensionen eller kanske till barnen kan det vara läge att börja titta på det – om marginalerna finns.

– Känner man att man börjar få det lite lättare så kan det vara en idé att ta tag i de delarna, säger hon.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!