Inflationen för februari blev 4,5 procent – mer än vad många förväntat – och spridd inom flera sektorer i ekonomin. Frågan är hur det blir med boräntorna och bopriserna, och hur bolånetagarna ska göra med valet mellan bunden och fast ränta.

Robert Boije, chefsekonom på SBAB, tycker att läget är mycket osäkert. Visst, Riksbanken kan behöva höja styrräntan snabbare än planerat på grund av den stigande inflationen, och det får påverkan på boräntorna. Riksbanken har tidigare aviserat att räntehöjningar ska börja göras under 2024.

Men samtidigt så kan kriget i Ukraina och en eventuell eskalering av konflikten göra att centralbanker världen över avstår från höjningar om ekonomin viker.

– Men grundprognosen är att de korta räntorna, som påverkar bolånen, är på väg upp, säger Robert Boije.

Robert Bergqvist, senior ekonom på SEB, ser att trycket på Riksbanken att höja styrräntan tidigare än planerat ökar.

– Att höja räntorna först andra halvåret 2024 med de inflationssiffrorna känns väldigt främmande, säger han.

Boräntor stiger

Tor Borg, som är analyschef på City Mark Analys och inte knuten till någon bank, ser också att boräntorna är på väg uppåt då Riksbanken måste höja styrräntan.

– Sedan om det blir räntehöjning i år eller nästa år, det är svårt att säga, säger Tor Borg.

Hur höga boräntorna kan bli kan de förstås inte säga, men Robert Boije ser det inte som otroligt att de kan stiga upp mot 5 procent.

– Men det är ingen normalränta, säg att en sådan kan ligga mellan 3,5 och 4 procent, säger Robert Boije.

Tor Borg håller sig lite lägre i bedömningarna, och talar om en fördubbling jämfört med nu. Kanske mellan 2 och 3 procent, ser han som en rimlig bedömning.

Redan nu verkar bolånekunderna ha börjat räkna med höjda räntor. SEB:s boprisindikator visar på att fler bolånekunder nu vill binda sina lån. 17 procent av dem som tillfrågats i undersökningen svarade att de tänker binda, vilket innebär en ökning med 5 procentenheter. 60 procent av SBAB:s nya bolånekunder binder idag sina lån, berättar Robert Boije, men hur de med befintliga bolån gör kan han inte säga.

Frågan är hur man ska tänka som bolånetagare. Banker brukar gärna vilja att kunderna binder sina lån, men det innebär ofta en vinstaffär för banken. Robert Boije, som alltså jobbar för statliga SBAB, tycker att man kan binda sina lån om man känner en stor osäkerhet och har små marginaler.

Binda delar

Tor Borg, som inte jobbar för någon bank, tycker också att det kan vara klokt att binda sina lån, i alla fall en del av dem. Det blir en slags försäkring, förklarar han. Så har han själv gjort med delar av sina egna bolån.

– Det finns inte så mycket utrymme på nedsidan för räntesänkningar, däremot finns det utrymme på uppsidan för höjningar. Men man kan sprida riskerna, och ha en del rörligt och delar med fasta räntor, säger han.

Med höjda boräntor så är det troligt att bopriserna mattas av, tror Robert Boije.

– Vi har tidigare sagt att vi tror på en viss prisnedgång 2023 och 2024.

Men nu i och med kriget så kan det vara så att hushållen igen prioriterar boendet, som under pandemin, funderar han. Svensken som en bostadsfixerad hemmakatt, som värnar sitt hem och vill bo stort, var en av faktorerna som fick priserna att stiga då viruset slog till. Kanske kan kriget väcka samma känslor.

– Då kan bopriserna hålla i sig, säger Robert Boije.

Torbjörns Isaksson, chefsanalytiker på Nordea, trodde redan innan krigsutbrottet, och de konsekvenser det fört med sig på ekonomin, att de svenska bostadspriserna kommer att plana ut i år, med en möjlig nedgång mot slutet av 2022.

– Och den bilden förstärks nu, säger Torbjörn Isaksson, och spår två räntehöjningar från Riksbanken i höst.