När Riksbanken mer än dubblar styrräntan på ett bräde är det lätt att få hicka. Är det kanske inte så att det blir tvärnit i ekonomin nu? Vi är på väg in i en lågkonjunktur, och mat, el och bränsle rusar i pris.

– Tyvärr, Riksbanken gör det den måste, säger Mattias Persson, chefsekonom på Swedbank.

Fast visst är det en balansgång, konstaterar Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar.

– Centralbankscheferna balanserar på tå som balettdansöser nu, säger hon.

Högt över inflationsmålet

Riksbanken har som uppgift att hålla koll på inflationen. Just nu är den på tok för hög, för augusti landade den på 9 procent. Målet för Riksbanken ligger på 2 procent.

– Det blir svårt att veta hur mycket allt kostar och hur mycket man behöver spara, och för företagen med anställda, varor och produktion. Inflation stökar till det, säger Alexandra Stråberg.

Frågan är dock om räntehöjningen kan bita på inflationen, som till stor del beror på skenande energipriser.

– Det var en inflation som berodde på energipriser från början, men så har det spritt sig. Nu försöker Riksbanken få räntan att bita på efterfrågan, säger Stråberg.

Vi alla ska som ekonomiska varelser bli mer försiktiga med våra utgifter, enligt ekonomen. Fast det är vi ju redan, tycker många. Gör till exempel inte den skyhöga elräkningen räntans jobb? Bara till viss del, förklarar hon. Det verktyg som Riksbanken har är just styrräntan.

– Penningpolitiken fungerar så att styrräntan påverkar dagslåneräntan som banker lånar av varandra till, och den transformeras till andra räntor, förklarar Mattias Persson.

Våra boräntor blir då dyrare, och vi får mindre pengar att röra oss med. Det är precis vad Riksbanken vill uppnå.

Vi ska knipa igen plånboken

– Det blir dyrare att låna och vi konsumerar mindre, och kanske sparar mer. Det påverkar också tillgångspriser. Jag tror att den här höjningen kommer att påverka bostadspriserna, säger han.

Dessutom påverkas Sveriges valuta, den svenska kronan kan stärkas, förklarar han. Det gör att importerade varor blir billigare, och exporterade dyrare.

– Men den fulla effekten av den här höjningen kommer att synas först om ett år.

En och annan kan nog undra hur ekonomin ser ut då, både för egen del och för Sveriges. Kanske den höga räntan blir det som tar knäcken på oss. Både Alexandra Stråberg och Mattias Persson understryker att det är ett svårbedömt läge. Riksbanken och de andra centralbankerna runtom i världen måste höja sina räntor, men får samtidigt inte ta i för mycket. Då kan det bli ett fattig-elände som stryper ekonomin helt.

– Riksbanken måste vara lyhörd och se hur svensk ekonomi påverkas, säger Mattias Persson och förklarar att han är kritisk till att Riksbanken inte höjt mer och fler gånger tidigare. Då hade det inte behövt bli så blodigt nu.

– Men det kommer att bli fler räntehöjningar i höst.