"Kostnaderna var högre än väntat", skriver Omar Keenan, analytiker på den schweiziska banken Credit Suisse, i en kommentar.

Han tycker även att extra utdelningen ovanpå den höjda ordinarie utdelningen blev lite i underkant.

Oväntat höga kostnader

Kollegan Maria Semikhatova på den amerikanska storbanken Citi lyfter också upp oväntat höga kostnader i en snabbanalys av den i övrigt starka rapporten.

"Kostnaderna överstiger förväntningarna till följd av ökade IT-investeringar och ledningen räknar med att den högre utvecklingstakten mot slutet av året kommer hålla i sig under 2023", skriver hon.

Handelsbanken är en av de stora spelarna på den svenska bolånemarknaden, som tvärnitat när det gäller tillväxten i kölvattnet på de kraftiga prisnedgångarna på bostäder under det gångna året.

Liksom andra storbanker uppger Handelsbanken att det just på denna front är en press nedåt på bankens marginaler.

– Hela 2022, liksom året innan, har varit präglat av en stor konkurrens. Det är ingen tvekan om det. Det har naturligtvis visat sig också i marginalerna, som successivt har dragit sig nedåt. Så ser det ut hos oss också, säger Handelsbankens vd Carina Åkerström om bolånemarginalen.

Inlåningen väger upp

Detta vägs dock upp – med råge – av väsentligt bättre marginaler på bankens inlåning, som med nollräntan för ett år sedan kostade pengar. På den fronten går det bättre än väntat, med ett oväntat stort lyft för räntenettot, det vill säga det som banken tjänar på skillnaden på in- och utlåningsräntor.

– Ska man summera 2022 tycker jag att vi har haft en stabil tillväxt i våra bolån, men det är ingen tvekan om att det nya marknadsläge som inträffat, där hela marknaden mattats av, har påverkat våra inflöden också. Kombinerat med att väldigt många av våra kunder väljer att fortsätta att amortera och amortera i en högre takt. Det påverkar volymerna, så att marknadsandelen inte hålls uppe på det sättet. Men det är ändå stabilt, skulle jag säga.

Trots att bankens kunder fått det allt tuffare när inflationen äter upp reallönerna och räntorna lyfter stannar kreditförlusterna i fjärde kvartalet på 54 miljoner kronor. Detta handlar dessutom i huvudsak om vad som kallas för ytterligare reserveringar för befarade kreditförluster i framtiden – som alltså ännu inte har realiserats.

– När man blickar lite framåt och ser vad som händer kan man väl vänta sig i samhället i stort att det i någon mening kommer se lite annorlunda ut. Men vi ser faktiskt inget av det nu i vår egen portfölj, säger Åkerström.

Påfylld buffert

Bufferten för att hantera befarade kreditförluster fylls dock på något och där finns nu totalt 620 miljoner kronor.

Det kostnadslyft som fått analytiker att höja på ögonbrynen verkar inte bekymra Åkerström. Hon tycker att banken har bra koll på kostnadsläget efter år präglade av digitalisering, effektiviseringar och en hel del kontorsnedstängningar.

– Vi kommer fortsätta jobba med effektiviseringar. Men det sker på daglig basis överallt i hela banken. De kostnadsökningar vi ser, framförallt under fjärde kvartalet, handlar uteslutande om en digital fokusering av kundmötet – vi skapar ökad kundtillgänglighet digitalt, säger Åkerström.

TT: Innebär digitaliseringen att du ser framför dig färre anställda och kontor om ett år?

– Det är inte den relation vi ser. Våra kontor – som i Sverige fortfarande är över 200 stycken – gör ett alldeles utmärkt arbete. De gör att vi finns lokalt, nära våra kunder, och det är där vi också gör mycket av vår rådgivning, säger Åkerström.

Avyttrat i Danmark

Utdelningen höjs med 10 procent till 5:50 kronor. Ovanpå det blir det en extra utdelning på 2:50 kronor, enligt styrelsens förslag inför årsstämman. Extrautdelningen handlar i princip uteslutande om att banken dragit in mycket kapital på sin avyttring av verksamhet i Danmark.

– Det är balanserat, säger Åkerström om utdelningsförslaget.

Hon tillägger som många kollegor att man också ska komma ihåg att många aktieägare i de svåra tider som råder för många i inflations- och räntechocken också har nytta av utdelningen.

– Det är inte bara stora institutioner, utan också mycket småsparare och stiftelser som kommer få detta, säger Åkerström.